Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.

Kalla krigets avslut markerade en skiljelinje i antalet FN fredsoperationer i världen. Då denbipolära världen upphörde 1989-91 utlöste den i sin tur en rad av inomstatliga konflikter på mångahåll i världen, men inte minst i Afrika Uppsatsen avser att behandla FN och dess förmåga attkunna ingripa med militära medel i afrikanska konflikter. Den observation som ligger till grundför ämnesvalet är att det verkar vara svårt att mobilisera vilja och handling att ingripa i afrikanskakonflikter. Även när man beslutat om FN-insats tar det oftast lång tid och det är svårt att fåkvalificerade förband att ställa upp, såvida det inte finns koloniala band som gör att enskildanationer snabbt ingriper. Vad beror denna svårighet på? FN har försökt analysera och bestämmavad som krävs för att organisationen ska bli en trovärdig och kraftfull aktör för att hanterainomstatliga och mellanstatliga konflikter i världen.

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgått en påtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad säkerhet innebär. Jag framhåller att utvecklingen skall förstås som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhållande inom forskningsområdet. Med utgångspunkt i Feminist Security Theory syftar den här uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell säkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2000 beskrevs för första gången kvinnorsställning i konflikter i form av en säkerhetsfråga och därmed inte längre enbart inkluderat i FN:s mänskliga rättigheter. Således bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera säkerhetsutmaningar på.