Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svÄrigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse om mot vilken bakgrund ÄldersammansÀttningen i barngruppen organiseras. VÄr studie utfördes pÄ en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger pÄ intervjuer med öppna frÄgor. VÄr analys grundar sig pÄ tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag Àr utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.

Denna studies syfte Àr att beskriva och förstÄ könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rÄdande normen i förskolan Àr den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur mÄnga förskolor som arbetar med jÀmstÀlldhet för att det inte finns nÄgon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvÀrldens normer pÄ hur de förvÀntas vara.UtifrÄn empirin, som bestÄr av tvÄ gruppintervjuer med barn i 4-5ÄrsÄldern, sÄ visar det att barnen applicerar de rÄdande könsstereotypa förestÀllningarna pÄ leksaker och föremÄl i sin nÀrmiljö. Enligt min studie sÄ var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

En innergÄrd i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som vÀcker sinnena, en plats för möten och evenemang. GÄr det att skapa en sÄdan, och pÄ endast 200 m2? Det var denna frÄga som jag stÀllde mig nÀr jag först började arbeta med examensarbetet ?En KyrkotrÀdgÄrd i Staden?. Och visst gÄr det, men ibland sÄ mÄste man kompromissa, hitta pÄ egna lösningar eller ÄtgÀrda oförberedda problem och svÄrigheter. Examensarbetet handlar om de val och stÀllningstaganden som jag gjort under det pÄgÄende arbetet med att formge en innergÄrd med temat ?Sinnenas TrÀdgÄrd? Ät S:t Petri församling i Malmö.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring anvÀndandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollÀrare som gett sina reflektioner gÀllande bokval, dess innehÄll samt hur de menar sig kunna anvÀnda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan pÄ barnets förstÄelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvÀrld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollÀrarna inte kÀnner till begreppet boksamtal. DÀremot kan vi se att de samtalar kring den lÀsta boken vid temaarbeten.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan anvÀndas i ett klassrum för de lÀgre Äldrarna. Att arbeta utifrÄn ett literacy-perspektiv innebÀr att ta fokus frÄn de tekniska fÀrdigheterna och skapa meningsfulla lÀrandesituationer dÀr elevers sprÄkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat pÄ lÀrares arbetssÀtt utifrÄn ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas Àven upp lÀrandeteorier, traditionell skriftsprÄksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgÄtt frÄn flera framstÄende forskare inom omrÄdena och satt deras tankar i relation till varandra.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken kompetens förskollÀrare har om höglÀsning. Vi har valt att göra studien, dÄ vi finner att höglÀsning oftast inte Àr en pedagogiskt prioriterad aktivitet och dÀrför ville vi undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ höglÀsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjÀlp av ett didaktiskt perspektiv och utgick frÄn grundfrÄgorna: varför, hur, nÀr och var, för att synliggöra förskollÀrarnas tankar och kunskaper kring höglÀsning. För att vi ska uppnÄ syftet med studien anvÀnde vi oss av enkÀter som metod. Vi vÀnde oss till förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor och empirin bestÄr av 14 besvarade enkÀter.

Enligt Anthony Giddens (1991) kÀnnetecknas samhÀllet av mÄngfalden val samt skapande av oss sjÀlva som individer.  De samhÀllsförÀndringar som skett bekrÀftar detta och entreprenörskap och flexibilitet samt betoning pÄ individens ansvar Àr idag framtrÀdande. För att hantera detta Àr förmÄgan ?att göra vÀl övervÀgda val? av utbildning och karriÀr till hjÀlp, vilket Àr skolans och studie- och yrkesvÀgledningens uppdrag att rusta eleverna med . Syftet Àr att belysa ungdomars tankar kring sin framtida karriÀr i relation till att göra vÀl övervÀgda val. Sex intervjuer har genomförts med ungdomar i Ärskurs tre pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har pÄverkat dem under deras skolgÄng samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i Àmnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra Äret pÄ hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut tvÄ enkÀter till eleverna, en i början och en i slutet av vÄr praktik, detta för att vi skulle kunna utlÀsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde Àmnet samt en skrivuppgift dÀr eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansÄg att könsroller hade pÄverkat dem under deras skolgÄng.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Papparollen har förĂ€ndrats frĂ„n att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnĂ„ en jĂ€mstĂ€lld förĂ€ldraledighet. Tidigare forskning Ă€r grundade pĂ„ pappors erfarenhet och tankar om den planerade förĂ€ldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka blivande förstagĂ„ngspappors tankar om förĂ€ldraledighet, rollen som pappa och förĂ€ldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagĂ„ngspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Syftet med examensarbetet Àr att ge djupare kunskap om sexÄringars tankar kring hÄllbar utveckling med fokus pÄ kompostering. Vidare Àr syftet att fÄ en inblick i hur sexÄringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen pÄ omrÄdet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten anvÀnds till och Àven vad man kan anvÀnda kompostjorden till, men begrÀnsad inblick i hur jorden bildas.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste formen av cancer bland mÀn i Sverige. Att fÄ en cancerdiagnos innebÀr stress för bÄde patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trÀngande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssÀkra mÀtinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av enkÀt ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkÀt utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssÀkra IES.

Syfte: Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vilka tankar no-lĂ€rare pĂ„ högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga sprĂ„kutveckling inom ramen för de naturorienterande Ă€mnena. Studien vill ocksĂ„ bidra till lĂ€rarnas ytterligare reflektioner kring det utökade lĂ€raruppdrag de fĂ„tt i och med den nya lĂ€roplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt Ă€ven ligga till grund för vidare forskning inom Ă€mnet, dĂ„ sĂ„dan ej finns att tillgĂ„ i vidare utstrĂ€ckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lĂ€rsammanhang samt vilka olika slags texter elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig framstĂ€lla inom de naturorienterande Ă€mnena. Även naturvetenskapens sprĂ„k och det utökade lĂ€raruppdraget belyses.Metod: DĂ„ jag vill veta vilka variationer i tankegĂ„ngar som kan finnas hos no-lĂ€rare avseende elevers skriftliga sprĂ„kutveckling Ă€r min undersökning av fenomenografisk karaktĂ€r.