I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

Vad Àr det som gör att mÀnniskor i dagens samhÀlle pressar sig sÄ hÄrt att de tillslut försÀtter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr som gör att vissa mÀnniskor inte kan identifiera och/eller lyssna pÄ egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver de mÀnniskor som sjÀlva fÄtt diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjÀlpta genom psykoterapi och i sÄ fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras pÄ kvalitativa djupintervjuer med fem personer som sjÀlva fÄtt diagnosen utmattningsdepression och som har gÄtt eller fortfarande gÄr i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker frÀmst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande pÄfrestande kriser har bidragit till extra sÄrbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dÄlig sjÀlvkÀnsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist pÄ emotionell omsorg kan finnas i socialt vÀlfungerade familjer.

VÄrt syfte med studien Àr ta reda pÄ hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vÄrt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gÄng ha med en kritisk blick och granska om förskolorna lÄter barnen ha sÄ mycket inflytande som filosofin sÀger att de bör ha.VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ metod utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjÀlp av öppna intervjuer ville vi fÄnga informanternas egna erfarenheter, Äsikter och arbetssÀtt, utifrÄn deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emilia filosofin, de arbetar pÄ tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansÄg att barns inflytande Àr en vÀldigt betydelsefull del av deras arbete, dÀr de bör fÄ möjlighet att pÄverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att lÄta barn ha inflytande var större Àn i realiteten, dÀr det mÄnga gÄnger var pedagogerna som i förvÀg bestÀmt aktiviteter som barnen hade att vÀlja mellan.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet Ärskurs 3 har pÄ dansen i skolan. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.

The need of knowledge revolving first-time father experiences, feelings and thoughts is extensive and insight and knowledge about his emotional life in conjunction with being a dad is equally important. The purpose with this study is to investigate how men, that recently became a first-time father, manages and experience the first time with his child. We used a narrative method and interviewed seven fathers as we conducted our qualitative interview study. All the fathers went through life changes. No one talked about sacrifices, but noted rather that their lives were to become different.

Internationellt sett Àr amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat nÄgot senaste Ären. Studier visar att instÀllningen till amning Àr positiv, men att kvinnor upplever svÄrigheter i samband med amning samt en brist pÄ information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, dÀr data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehÄllsanalys.

Sammanfattning: ?Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll?Datum:  2014-06-11NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST,                 MÀlardalen HögskolaFörfattare: Patrick Björksved, Martin HuldtTitel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHandledare : Magnus LinderströmNyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean productionFrÄgestÀllningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten?-Hur ser varulagerprocessen ut, frÄn bestÀllning till leverans?-Hur arbetar ledningen med implementering av förbÀttringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna?Metod: Studien Àr uppbyggd pÄ en deduktiv ansats baserat pÄ kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som dÀrefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget anvÀnder flera kontroller i verksamheten utifrÄn COSO- samt övriga modeller. Exempel pÄ dessa Àr att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anstÀllda ska arbeta mot samma mÄl.Författarna finner flera möjliga förbÀttringsomrÄden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bÀttre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan. .

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka verksamma förskollÀrares tankar kring barns sjÀlvkÀnsla i förskoleklass. Det vi lÀgger fokus vid Àr vad förskollÀrarna anser kÀnneteckna lÄg respektive god sjÀlvkÀnsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsansats, vilket innebÀr att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kÀnnetecken pÄ barns lÄga respektive goda sjÀlvkÀnsla. Det redogörs Àven hur lÀrarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Syftet med studien Àr att belysa hur barn i Äldrarna tre till fem Är tÀnker kring genus. Barnen fick lyssna pÄ sagan ?Prinsessan PapperspÄse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgÄngspunkt frÄn sagan. Resultatet visar att barnen tÀnker relativt lika kring genus oberoende av kön och Älder.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.