Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jÀmstÀlldhet och genus. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jÀmstÀlldhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? PÄ vilket sÀtt arbetar man för att frÀmja ett medvetet tankesÀtt kring jÀmstÀlldhet och genus bland eleverna? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger frÄn en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jÀmstÀlldhet Àr ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jÀmstÀlldhet eller genus i elevgrupperna, och de gÄnger detta diskuteras Àr vid enstaka tillfÀllen i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var pÄ vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tÀnkte om bildernas funktion, uttryck och innehÄll. Dessutom undersöktes vad de tÀnkte om hur bilderna pÄverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever frÄn förskoleklass samt Är 1 om hur de resonerar kring nÄgra vetenskapliga fenomen, med fokus pÄ vatten. Resultaten visar att eleverna gÀrna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns ocksÄ en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen Àr Àven stor vad gÀller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta omrÄde Àr nÀra verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli anvÀndbara för pedagoger för att bÀttre kunna genomföra undervisningen pÄ elevernas nivÄ..

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra grundskolelÀrares tankar kring regeringens beslut om fÀrre eller inga IUP:er och vilka konsekvenser det kan tÀnkas fÄ. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lÀrarna sin syn pÄ förslaget om fÀrre eller inga IUPer? Vilka parter anser lÀrarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka konsekvenser menar lÀrarna att fÀrre eller inga IUP:er kan fÄ för den egna arbetssituationen? Hur gÄr lÀrarnas tankar om att betyget ersÀtter IUP:n? För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgÄngspunkter kring lÀrande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lÀrare ville vi ta reda pÄ hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle pÄverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanstÀllts i resultatet som tillsammans med hjÀlp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr empiri pÄ att lÀrarna stÀller sig positivt till IUP:ns syfte och funktion dÄ den verkar i elevens tjÀnst.

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.

Abstract This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method.Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that childrenŽs health and learning ability increase when they are thought outdoors.Interviews and observations have been done.My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent? Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences. .

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Detta Àr en undersökning med ca 15 barn om deras tankar om lek och lÀrande. Barnen som Àr med i undersökningen Àr mellan 3-5 Är. Barnen fick frÄgor som, Vad lÀr du dig i leken? Vem lÀr dig? NÀr lÀr du dig? Syftet Àr att fÄ barnens syn pÄ deras lek och lÀrande. Detta har vi gjort genom att intervjua under lekens gÄng och enskilda intervjuer.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Man har genom forskning inte kunnat dra nÄgon generell slutsats angÄende orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. VÄrt syfte var att i möjligaste mÄn Äterspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrÄn familjeförhÄllanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansÄg vara orsaken till just deras insjuknande, men ocksÄ vad som var anledningen till att de slutligen bestÀmde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frÄgestÀllningar som: Hur kan familjen pÄverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansÄg de vara vÀndpunkten för sitt tillfrisknande? För att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lÀrobok, angÄende utformning och pÄverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex lÀroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att lÀroboksförfattarna har en vÀl utarbetad tanke med hur deras lÀroböcker ska anvÀndas i undervisningen. Vi kan ocksÄ se att författarna strÀvar efter att följa gÀllande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat nÄgra av de olika faktorer som pÄverkar författarna i deras skrivande, nÄgot som ger utslag i lÀroböckerna.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.