Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver särskilda åtgärder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa åtgärder som diskuteras idag är studiehandledning. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka studiehandledningen som funktion för tvåspråkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda på olika pedagogers och elevers syn på studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda på deras syn på studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjälp av studiehandledning kan utveckla elevens självkänsla, identitet och kunskaper i andra ämnen men även i elevens modersmål och svenska.

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lärares syn på hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare år (år 1-6). För att nå detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och åtgärder behandlas också. Slutligen beskrivs några pedagogiska insatser som är till hjälp för elever med specifika matematiksvårigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lärarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Syftet med vår studie var att se om simundervisningen i skolan ser olika ut beroende på hur långt skolan har till simhallen samt vad som görs för att eleverna skall nå de uppsatta målen i de nationella styrdokumenten. Vi har genomfört vår studie i årskurs fem och nio med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa kompletterande intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av 162 elever. Utav dessa går 85 elever i årskurs fem och 77 elever i årskurs nio. Antalet femteklassare med närhet till simhall var 54 stycken och antalet femteklassare med långt till simhallen var 31 stycken.

Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

Inledning: I skolsköterskans ansvarsområde ingår att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med särskilt ansvar för de barn och ungdomar som har särskilt behov av stöd. Denna grupp innefattas av elever som har långvarig sjukdom, såsom diabetes typ 1, vilken kan påverka deras skolsituation. För en tonåring med diabetes kan experimenterande och risktagande leda till konsekvenser på kort och lång sikt och ge ökat sjukvårdsbehov och ökad kostnad för samhället. Tonåringens behov av stöd är stort och tidigare forskning visar att skolsköterskan kan ha en betydelsefull stödjande funktion och att skolsköterskans stöd efterfrågas. Begränsad forskning finns om skolsköterskans egna erfarenheter av stöd till tonåringar med diabetes typ 1.Syfte: Syftet med pilotstudien är att undersöka hur skolsköterskan beskriver sitt stöd till tonåringar med diabetes typ1.Metod:Kvalitativ metod med intervjuer av skolsköterskor där öppna frågor och frågeguide användes.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.