Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende.

Title: Silence please: Silent students' thoughts on shyness and nervousness in the classroom. This thesis deals with silent students' thoughts on shyness and nervousness in the classroom. During this study I have been talking to silent students about their experiences of being silent. After a look at the literature on the subject of shyness I have found that there the perspective of the students is lacking. My study deals with three main questions: How do silent students describe their experience of their shyness? How do silent students describe the possible training regarding oral presentation that they may be able to get? And finally, how do silent students describe their possible needs of pedagogical support? In my study I have adopted a qualitative method, which is a method that mainly concerns interpretation of people's thoughts.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.

Den här uppsatsen vänder sig till dig som är intresserad av betydelsen av interaktion för lärande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgångspunkt i att elever lär genom att interagera med varandra såväl som med läraren och förmedlingspedagogik har inte längre en framträdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lärande. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lärarens uppdrag är att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlärande och relationell pedagogik som olika sätt att förhålla sig till interaktion för lärande. Reflektionens betydelse för lärande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lärares tysta kunskap.

Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ?tysta revolutionen? har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lärande?.

Syfte: Syftet är att undersöka hur två pedagogers förhållningssätt påverkar förutsättningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgår studien från tre frågeställningar. Vad innebär det för dessa pedagoger att arbeta utifrån icdp:s förhållningssätt i sitt samspel med barnen? Hur går diskussionerna utifrån begreppen: förhållningssätt, förutsättningar och delaktighet vid planering och utvärdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsättningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt två djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de två pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om vi genom medveten talträning kan stärka och stimulera framförallt de elever som är blyga och tysta att vilja och våga tala inför andra. Utvecklingsarbetet utfördes i två klasser, år 4 och år 5 i olika skolor. Fyra elever valdes ut i båda klasserna med hjälp av handledarna samt genom observationer. Med hjälp av enkäter, loggböcker och observationer har vi kunnat följa elevernas upplevelser och utveckling i att tala inför andra. Vi har arbetat medvetet och strukturerat i klasserna.

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta.