Denna studie kommer att behandla den muntliga interaktionen som ett begränsat antal kvinnliga klasslärare i årskurs 2 har med sina elever. Syftet och studiens frågeställningar kommer att besvaras genom en triangulering. Vår triangulering innebar att den ena studenten utförde observationer och den andra studenten genomförde kompletterande, av Esaiasson et al (2007 s. 220) benämnda, samtalsintervjuer. Efter genomförda delstudier sammanställdes resultaten och jämfördes med varandra.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en Tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en Tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Som ett sista arbete på högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik på Umeå universitet så har jag sett över servicevänligheten på ett reservkraftsaggregat. Attacus Power AB har stått som värd för detta arbete och även tillhandahållit arbetsplats under utförandet.Ett reservkraftsaggregat är ofta en dieseldriven motor kopplad till en generator som alstrar ström. Denna ström kan sedan användas för att driva sjukhus eller liknande vid ett eventuellt strömavbrott.Modellen som skulle ses över heter GTC-200MSS och den är en extra Tyst modell avsedd för platser som filminspelningar och liknande där ljudnivån är en viktig faktor.Det jag skulle utföra var att försöka hitta en lösning där motor och generator, med så litet ingrepp som möjligt, kunde tas ut för underhåll.Arbetet började med att olika lösningsförslag togs fram. Allt från att vicka av hela höljet, till en ny utformning av modellen. Efter att alla förslag presenterats och gåtts igenom med inblandade på företaget, så beslutades att en lösning där en truck eller liknande med hjälp av sina gafflar kunna lyfta ut motor och generator var den bästa lösningen.För att göra det enkelt för de som skulle utföra ingreppet så gjordes en enkel manual.En modell togs fram där truckens gafflar legat till grund för utförandet samt dess belastningsfall.

SammanfattningAsa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna ? Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare.

Kommunala parkarbetare är en ?Tyst? yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen.Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet.

Denna studies syfte är att få fram lärares uppfattningar av vad en Tyst elev kan vara, detta för att kunna få fatt på lärares uppfattningar kring hur Tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vårt syfte utformat följande frågeställningar som studien vilat på: -         Vilka uppfattningar finns hos lärare om Tysta elever?-         På vilka sätt uppfattar lärare att Tysta elever kan stödjas gällande sitt muntliga deltagande? Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgångspunkt ur de Tysta elevernas perspektiv, fokus har således varit att visa på hur de Tysta eleverna upplever, tänker och känner om sin Tystnad. I vår studie vill vi istället få fram hur läraren uppfattar de Tysta eleverna. Det har även funnits tidigare studier som fokuserat på hur ett visst arbetssätt kan stödja de Tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de Tysta eleverna kan stödjas.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

The public interest in central living in today?s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today?s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software?s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.