Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder.

The main purpose of this work was to examine the information behavior of nonfiction publishing Company editors. Three problem areas were presented and expressed in the following questions:- What is the information need of the editor in every day work?- Which sources of information do the editors use when they are looking for information and how do they make use of them?- Are there any factors that have an influence on the information behavior of the editors and in what way do the factors effect the information behavior of the editors in their everyday work? And finally, do the editors experience any factors as barriers to information behavior?Six editors, all with academical background, all employed in different publishing companies were interviewed. The result of this study have been analysed within a theoretical framework influenced by the work of Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Persson and Block and Lagberg. The result shows that the editors had various regular needs of information in their every day work.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka den svenska metall- och verkstadsindustrins syn på nazismen och dess påverkan på det tyska folket och andra länder mellan åren 1932-1938. För att få reda på detta har vi studerat både arbetstagar- och arbetsgivarsidan genom att läsa båda sidornas förbundstidningar (Metallarbetaren och Verkstäderna). Deras syn skilde sig markant från varandra. Arbetstagarsidan skrev utan omsvep om hur utvecklingen tedde sig i Tyskland. Judeförföljelser, koncentrationsläger och de tyska arbetarnas elände var vardagsmat i Metallarbetarens spalter under den här perioden.

Dagens teknik har bidragit till att mobiltelefonens användningsområden har expanderat avsevärt de senaste åren. Detta har lett till att alltfler mobila tjänster har dykt upp på marknaden. Uppgiften i detta examensarbete består i att utveckla en version anpassad för mobiltelefoner av den existerande produkten TelMe, som är en webbtjänst för vikarietillsättning inom olika verksamheter. Den mobilanpassade versionen kommer att gå under namnet TelMe Mobile. Problemställningen var att implementera de väsentliga funktionerna i produkten med avsikt för att göra dessa tillgängliga för mobiltelefoner.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhållande till renarna, få klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.   Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, så som nedvärdering och förskjutning, utan att bilden även har en positiv sida. Idag när myten mer eller mindre avslöjat sig själv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förståelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad ? d.v.s. den blir åter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu själva, i förmedlandet av den egna historien, använda sig av bilden och medverka till att den förändras.   .

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation. Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät.

Allemansrätten innebär en inskränkning i markägarens äganderätt men även en förutsättning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas på annans mark. Sedan år 1994 är Allemansrätten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Strandskyddet, som återfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes på 1950?talet och ger allmänheten tillgång till svenska stränder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anläggningar eller utförandet av liknande åtgärder inom 100 meter från var sida om strandlinjen och förbudet gäller i hela Sverige.

Examensarbetet för mina studier till yrkeslärare vid Linneuniversitetet beskriver hur lärare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkätundersökning bland mentorer på barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap på gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i anspråk och att de inte fått den kompetensutveckling som uppdraget kräver. De upplever även ett dåligt stöd skolledningen. Min slutsats är att om upplevelsen av trivsel hos läraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bättre, krävs rätt förutsättningar.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt.

Denna uppsats ämnar undersöka om ett företag som använder sig av sparsmakad marknadsföring ändå når ut med sitt budskap till sina kunder. Det företag vi valt att göra en fallstudie på är Filippa K, ett väletablerat klädföretag som inte använder reklam i någon större utsträckning, dels på grund av rädsla att varumärket ska överexponeras och förlora sitt grundläggande koncept och dels för att man från företagets sida anser sig ha tillräckligt god kännedom på den svenska marknaden. Främsta syftet med vår studie är att försöka ta reda på om kunder trots detta uppfattar Filippa K på samma sätt som företaget önskar. 30 stycken intervjuer med slumpvis utvalda kunder till Filippa K ligger till grund för vår studie, resultaten har vi sedan applicerat på fyra välkända teorier på området. Vi anser att vi kan dra slutsatsen att diskrepansen mellan profil och image är liten.

Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Vid studier av den litteratur som finns om projektarbete så står det i flera böcker och projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvärderas. Men hur, när eller vad detta ska leda till står sällan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvärdering. Rapportens fokus låg på att försöka formulera en metod som kan generera tillfredställande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgång av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmärksammades ett antal områden som är av större betydelse för frågan. Det var områden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvägar och en öppen miljö. Dessa ämnen behandlas och det som är av vikt för vår fråga presenteras i rapporten.

Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande..

En studie som undersöker SJFs syn på högskoleutbildning från 1970-talet till idag. Hur harsynen förändrats under denna period och hur är den idag?Genom att analysera dokument där SJF har uttalat sig i frågan från 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter på SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanställt synen på frågan om utbildning, såväl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen på frågan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgår studien från journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar på en genomgående dubbelhet från SJFs sida gentemot universitetsväsendet, därman både vill åt den statushöjande effekt som akademiska studier innebär för ett yrke samthur förbundet vill dra ner på utbildningsmöjligheterna för blivande journalister..

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..