Ett stort problem som många företag och avdelningar lider av idag är hög personalomsättning med kunskapsförluster och brist på kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsättning är det viktigt att få in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillräckligt hög kunskapsnivå för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem är aktuellt för är kundserviceavdelningen på Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbättra förhållandet mellan anställningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning på att förbättra kunskapsnivån och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frågeställning som lyder: ?Hur förbättras kunskapsnivån trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frågeställningen har information sökts i teorin inom områden som utbildning, inlärning och kunskap.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptäcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmänhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur flickor agerar finns det betydligt mindre av. I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att använda sig av ? nämligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet ? en tyst kanon.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop & Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013).

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lärande, med utgångspunkt från Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstärkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar på den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bättre kunna arbeta med barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att synliggöra och förstå fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lärande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen består av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lärande bygger på individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att främja lärande i förskolan. Vi har uppmärksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svårt att skilja begreppen åt, då deras tolkningar av begreppen går i varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex årskursnioelever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig på intervjuer där respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. Därefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild räkning i läroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallärare då även kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lärare i små undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild räkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svårigheter för dem att dra några slutsatser kring huruvida undervisningen har påverkat deras möjligheter att minst uppnå betyget E..

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen på en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien är att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsättningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen på enheten. Enheten som undersöks ingår i en svensk bilkoncern som säljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjänster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anställda på företaget arbetar 80 stycken av dem på den enhet vi ämnar undersöka i vår studie, varav åtta säljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Alvesson och Kärremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranät och social interaktion mellan medarbetarna. Förutsättningar och hinder för hantering och överföring av kunskap är autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

I detta examensarbete intervjuas föräldrar till barn som använder bilbarnstol samt även en butiksansvarig som säljer sådana stolar. Målsättningen var att få ökad insikt om kunskapsöverföringen i relation till användning och installation av bilbarnstolar. Detta är ett relevant område att studera med ett kvalitativt angreppssätt beroende på att merparten av existerande undersökningar är kvantitativa samt det faktum att nämnda undersökningar samt statistik tydligt visar vikten av förbättringar på området. Som förberedelse och bas för intervjuerna genomfördes litteraturstudier avseende kunskapsöverföring och bilbarnstolsproblematiken. Resultatet av detta arbete visar bland annat att deltagarna exponerats för korrekt information men att den inte alltid omvandlats till faktisk kunskap och i vissa fall finns praktiska problem som gör att föräldrarnas agerande inte fullt ut överensstämmer med vad de har lärt sig.