Sök:

Sökresultat:

480 Uppsatser om Tyst läsning - Sida 22 av 32

Inneklimatet pÄ Skoklosters slott : en studie av ett klimatexperiments första Är

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Att leta bÀnkbok: bÀnkbokspraktiker i skolbiblioteket.

The purpose of this Master's thesis is to contribute to a betterunderstanding of children's free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff's role,particularly the school librarian's in supporting pupil's book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn's concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils' search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils.

Svenska kyrkans vÀlsignelse av samkönade partnerskap

Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att vÀlsigna homosexuella partnerskap satte fart pÄ den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller Àr det början pÄ en förÀndring för Kyrkan och för mÀnniskan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angÄende samlevnadsfrÄgor och genom enkÀter intervjuat prÀster som ska hantera beslutet.Den metod jag har anvÀnt mig av för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr en kvalitativ enkÀt. Resultatet tyder pÄ att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sÀtter fokus pÄ den lilla mÀnniskan, hon som tidigare saknat röst.

Sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning vid telefonrÄdgivning inom primÀrvÄrden.

Att utföra en suicidriskbedömning inom telefonrÄdgivning Àr en komplex arbetsuppgift som krÀver erfarenhet och tyst kunskap. Trots flertalet utmaningar och upplevelse av otillrÀcklig kunskap utför ÀndÄ sjuksköterskorna dessa bedömningar. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning vid telefonrÄdgivning inom primÀrvÄrden för att försöka förstÄ detta fenomen nÀrmre. Studien Àr uppbyggt pÄ en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett via fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats.

Det gör ont nÀr man inte fÄr vara med : En studie om mobbningens gestaltning i moderna bilderböcker

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas frÀmst Àr verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar Àven att pojkar oftare Àr mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingÄr i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för nÄgot i sitt utseende och oftast Àr det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade Àven att författarnas budskap med böckerna Àr att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra mÀnniskor efter yttre egenskaper.

So?kdrivet webbgra?nssnitt : Bygga navigationen med so?kmotorns logik

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Att lÀra det dolda: En fallstudie om lÀrande av tyst kunskap pÄ Utrikesdepartementet

Knowledge is of great importance for organizations and it is seen as an important competitive advantage to effectively preserve knowledge within an organisation. The upcoming retirement of employees born in the 1940s poses a threat because it is believed to result in a knowledge drain. The problem of preserving knowledge within the organization lies in the fact that it is partly tacit, and therefore not possible to write down or communicate in words. The purpose of this thesis is to investigate how tacit knowledge is created in the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the implications thereof. We examine the following research questions: Of what significance is the creation and reproduction of tacit knowledge for the Swedish Foreign Ministry? Which factors influence the creation and reproduction of tacit knowledge and why? A case study of the Swedish Ministry for Foreign Affairs has been conducted.

Tyst i klassen! : En etnologisk studie om sprÄkets sociala roll i en högstadiemiljö

Den hÀr uppsatsen undersöker hur det talade sprÄket pÄverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger pÄ material som Àr insamlat genom etnologiskt fÀltarbete pÄ en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt pÄ kvalitativa metoder, sÄsom intervjuer och observationer. SprÄket kan betraktas som ett socialt redskap, som stÀndigt anvÀnds av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekrÀfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som prÀglad av maktrelationer och sprÄket som en bÀrare av makt. Eleverna kan upprÀtthÄlla en hierarkisk social struktur genom att anvÀnda generaliserande benÀmningar gentemot andra elever.

LĂ€sa? - Javisst, men vad?

Barn har olika intresse av att lÀsa, vissa lÀser mycket och andra mindre. NÄgra tycker om att lÀsa skönlitterÀra böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt lÀsintresse Àr det viktigt att lÀrarna tillvaratar elevernas lÀsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur valet av de texter som anvÀnds i undervisningen gÄr till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lÀrare. Studien har utförts pÄ samma skola i tvÄ klasser i Ärskurs fem.

TalÀngsliga flickor i det offentliga rummet : Hur nÄgra lÀrare resonerar kring detta

I mÄnga klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lÀrare och gjort litteraturstudier i Àmnet. Enligt de elva lÀrare som ingÄr i denna studie Àr dessa elever ofta flickor. Syftet Àr dÀrför att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar och arbetar med dessa elever. VÄra frÄgor Àr vad flickornas tystnad kan bero pÄ enligt lÀrarna och litteraturen.

Den allvarsamma leken : Ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Förarutbildning och kunskapsbildning : - en studie om förarutbildningssystemet

Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lÀrares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor Àr som den Àr, kan jag sÀkerligen inte pÄverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan Àr dÀremot att via mina exempel och resonemang fÄ till stÄnd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsÀttningarna nÀr det gÀller tid till förfogande per elev Àr sÄ olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bÀttre utnyttja utbildningstiden till frÄgorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lÀrande och lÀrarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förstÄelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation.

Musik som bildning

Syftet med studien var att med fokus pÄ en allmÀn kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förstÄelse för musik som aktivitet och fenomen. UtifrÄn en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn pÄ musik kunde leda till förstÄelse inom sammanhang som lÄg utanför musiken. Resultatet visade att musik Àr ett utmÀrkt instrument med vilket man kan förstÄ och tolka sin omvÀrld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de ocksÄ utvecklar andra egenskaper, som förstÄelse för sig sjÀlva, förstÄelse för andra samt en djupare förstÄelse för vad som menas med kunskap. En förutsÀttning för detta Àr dock att intresset för musiken Àr vÀldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskÀrmande frÄn omvÀrlden.

Tysta barn i förskolan : tillgÄng eller problem?

The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.

NÀrstÄendes upplevelse av bemötande frÄn vÄrdpersonal pÄ en akutpsykiatrisk avdelning

Samspelet mellan omvÄrdnadspersonal, patient och nÀrstÄende Àr en hörnsten i omvÄrdnaden. Forskning visar att om nÀrstÄende mÄr bra har det en positiv inverkan pÄ patienten och vice versa. NÀrstÄende kan betraktas som en av de viktigaste stödjande faktorerna i ÄterhÀmtningsprocessen för personer med en allvarlig psykisk störning. Inom psykiatrisk vÄrd har nÀrstÄende tidigare varit en tyst och förbisedd grupp som inte gjorts delaktiga i vÄrden av patienten, men idag uppmÀrksammas nÀrstÄende i allt högre grad. Syftet med vÄr studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av bemötande frÄn vÄrdpersonal pÄ en akutpsykiatrisk avdelning.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->