Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av Tyst kunskap.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga.

Ingången till ämnesvalet är att jag varit yrkesverksam som målare. Studiens syfte är att undersöka hur elever på gymnasieskolans målarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte är att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbättras samt att försöka ta reda på vilket sätt kan man förbättra möjligheten för bedömning inom Tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera på spackelkvallitet beroende på att det dels är en central brytpunkt men även att det är relevant för mitt kommande roll som yrkeslärare.Ett centralt begrep i studien är Tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översättas till Tyst kunskap liksom Polanyi.

Kunskapsomvandling och -spridning är viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstå svårigheter med att genomföra dessa processer då begreppet kunskap omfattar uttalad och Tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer användes teorierna om den sociala inlärningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens användning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sätten att omvandla och sprida kunskap, beträffande etablering av kundrelationer, tyder på skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika länder och hur detta påverkar hur ett företag väljer att expandera in på nya marknader. Dock måste ett företag inte ha en väl genomtänkt strategi för att etablera sig i USA så länge företagets medarbetare besitter en Tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen är flexibel och det som bäst förhåller sig till en omvärld i ständig förändring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta är viktigare än en fastställd expansionsstrategi..

Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med Tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla Tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur Tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till Tyst kunskap.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till Tyst kunskap.

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad Tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer.

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här.Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför.Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö.Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och Tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt Tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.