Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Vårt examensarbete belyser den svenska grammatiken i grundskolan. Viktiga utgångspunkter är grammatiken i skolan och grammatikens historia. Syftet med vår undersökning var att se vad högstadieelever har för attityd till grammatik. Vi har gjort en enkätundersökning med 42 elever, varav 21 var pojkar och 21 var flickor, 10 intervjuer. Det redovisas i tabeller och diagram.

Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhälle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lärarna i grundskolan har för inställning till att använda datorkommunikation i deras kontakt med föräldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle påverka/påverkar stressen i lärarnas arbete på ett positivt sätt. Resultatet av uppsatsen visar att lärarna är positiva till att använda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en webbaserad e-handelslösning där nya tekniker för utveckling tillämpas. Olika tekniker för att skapa ett rikare och mer interaktivt gränssnitt beskrivs.Hur utvecklar man en e-handelssida med dagens moderna tekniker?Vilka tekniker fungerar bäst? Det är frågor som dessa som ligger till grund för detta examensarbete. Vi fick i uppdrag av företaget Mil Tech i Västerås att utveckla en e-handelssida med kortbetalning och tillhörande administrationsgränssnitt.Syftet med detta examensarbete var dels att ta reda på hur man utvecklar en ehandelssida med dagens moderna tekniker, vilka tekniker som är mest lämpliga för ändamålet samt att utveckla sidan efter kundens krav och önskemål. Vi har utvecklat en applikation där kunden själv kan hantera produkter och uppdatera sidans information och utseende.

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ?höra?, ?tala?, ?läsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats.

This study investigates how performance management in primary schools can facilitate learning, relating to theories of efficient schools. This is done through a qualitative study of the performance management systems in two public primary schools in Sweden. The schools selected were similar in all major aspects, except pupil grades, where there was a clear difference between the schools. The analysis revealed differences in how the schools handled the process of management by objectives, the professional development of teachers as well as routines, rules, and policies. We conclude that having a rooted process for management by objectives, professional development of teachers, and clearly formalized values, gives a school a good foundation to support a pupil's learning and development..

Syfte: I och med en förändring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstånd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte längre särskolan. Denna förändring i lagtexten innebär stora förändringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsättningar för en sådan, därav användningen av ?en förändrad skola för alla?.Syftet med studien är att undersöka hur förändringen gällande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lärare i grundskolan och hur lagändringen påverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lärarnas beredskap, inställning och kunskap med fokus på hur detta påverkar deras lärarroll i en förändrad skola för alla. Teori: Studien är hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvärldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lärare som har elever med autismspektrumtillstånd i sina klasser har genomförts.

Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.

Uppsatsens innehåll är grundat på rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade på ett antal brister som behövde åtgärdas och som Skolverket ansåg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gått ut grundskolan med fullständiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad på de vuxnas syn på skolan, därför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i år 1 på gymnasiet där eleverna fick svara på en enkät. De brister som är tydligast enligt elevernas svar är: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning. .

Mitt arbete beskriver tillvägagångssättet för hur ett åtgärdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. När man arbetar med barn i behov av stöd är det viktigt att söka stärka barnens självuppfattning och självtillit genom att utgå från deras starka sidor. Åt- gärdsprogram upprättas under ett möte med elever och föräldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mål, tillvägagångssätt och ansvariga.