I och med att mÀnniskor runt omkring i vÀrlden idag kopplas ihop med hjÀlp av ny teknik och kommunikationsmedier Àr det intressant att studera hur konsumenter frÄn ett visst land ser pÄ handel med andra lÀnder pÄ nÀtet. Denna studie syftar till att skildra vilka faktorer pÄ landsnivÄ som gör att svenska konsumenter vÀljer att nÀthandla en digitalkamera frÄn ett land framför ett annat. Mer specifikt utreder studien svenska konsumenters köpbeteende vid nÀthandel inom landet och gentemot Polen, Tyskland och USA. Tidigare forskning har visat att tillit har en viktig betydelse vid handel mellan lÀnder och nÀthandel (Michaelis et al, 2008; Connolly & Bannister, 2008). DÀrför kopplas landsfaktorerna i studien ihop med en egenkonstruerad tillitsmodell som bygger pÄ tidigare teorier om tillit.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringssprÄk som kan varalÀmpliga att anvÀnda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska anvÀndas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget Àr sÀkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger pÄ tvÄ programmeringssprÄk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner,syntax, standardbibliotek samt feltolerans Är nÄgra av aspekter som presenteras. DÀrutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nÀtverkstopologier samt olika sÀtt att kommunicera i parallella system granskats. Baserat pÄ denna studie har tvÄ system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför den engelska Lancasterbombaren Easy Elsie mitt under brinnande vÀrldskrig kom att nödlanda pÄ svenskt territorium strax utanför det lilla samhÀllet Porjus i Norrbottens lÀn. För att kunna klargöra detta skall hÀndelsen sÀttas in i ett större krigshistoriskt sammanhang, i vilket det tyska slagskeppet Tirpitz spelar en stor roll. Tirpitz var resultatet av den s.k. Z-planen och Hitlers krigsambitioner. NÀr slagskeppets var klart förflyttades hon till Norge för att kunna anfalla de allierade ishavskonvojerna.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjÀlpmedel samt hur dessa anvÀnds och i vilken utstrÀckning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger frÄn tre olika sÀrskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv instÀllning till kognitiva hjÀlpmedel.

I den hÀr uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades frÄn 1900-talets början fram till 1932 dÄ Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundlÀggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhÀllet. Debatter kring marxismen har varit Äterkommande i Tiden: bÄde diskussioner om marxismen och diskussioner om samhÀllsutvecklingen utifrÄn marxismens teorier. Det Àr tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier lÀngre in pÄ undersökningsperioden. Detta pÄ grund av dels inflytande frÄn den lÄngtgÄende revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels pÄ grund av observationer av det framvÀxande svenska industrisamhÀllet.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hÄllbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhÀllsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan anvÀnda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmÀrker sig bland andra hÄllbarhetsteorier genom att verka för en positiv förÀndring i miljön istÀllet för att helt ta bort mÀnniskans pÄverkan pÄ jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. VÄr arbetsprocess har byggt pÄ faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats sÄ att bÄda författarna har haft liknande kunskaper och tillgÄng till samma referenser. PÄ sÄ vis har vi bÄda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanstÀllning om cradle to cradle dÀr konkreta exempel över tillÀmpade cradle to cradle platser beskrivs, sÄ som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgÄr frÀmst frÄn grundarna McDonough och Braungarts tvÄ böcker i Àmnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsÀtter sedan med en resultatdel: Att tÀnka pÄ vid anlÀggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, dÀr konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i Ätanke vid utformning av platser, beskrivs.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta Àr för dÄlig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger pÄ uppdrag av regering och riksdag. VÄrt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger frÄn olika kommuner. De Àr alla kvinnor och utbildade till lÀrare, dÀr förskolan, grundskolan och gymnasiet Àr representerade.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .