Denna uppsats bygger pÄ exempel tagna frÄn en egen autentisk översÀttning av en tysksprÄkig webbplats till svenska samt teori som stöd för lösningarna. MÄlet med översÀttningen var att Ästadkomma en lÀsbar text genom att ta hÀnsyn till det speciella mediet och den varierande mÄlgrupp som webbpublicering för med sig samt till textsorten som i detta fall var en sÀljande turisttext. De översÀttnings-problem som uppsatsen fokuserar pÄ omfattar egennamn och kulturspecifika före-teelser, informationsstruktur samt tilltal. Det visade sig att texten krÀvde en hel del förklaringar och tillÀgg, men Àven en del strykningar genomfördes. För att Ästad-komma en text som Àr tillgÀnglig för en stor publik krÀvdes ocksÄ en del explicit-göranden i form av satskonnektorer för att texten ska flyta pÄ, dvs.

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om lÀroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt Àr lÀmpliga och aktuella att anvÀnda i undervisning trots att kursplanen kommer att förÀndras höstterminen 2011. Min undersökning har frÀmst varit inriktad pÄ kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya lÀroplanen för grundskolan, och i de ovan nÀmnda lÀroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i lÀroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lÀrobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att stÀlla mot den syn pÄ kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. FrÄgestÀllningen som jag har arbetat utifrÄn lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda lÀroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser fÄr det för elevernas lÀrande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk dÄ jag Àgnar mig Ät att bÄde tolka uppgifterna och mÀta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter Àr det mest frekventa inslaget i de lÀroböcker som jag har undersökt.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en förstÄelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lÀrare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs nÄgon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin pÄverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.

Studiens syfte Àr att testa, utveckla och jÀmföra elevers förmÄga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck dÀr den obekanta variabeln Àr av, för eleverna, familjÀr natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i Ärskurs 1 har fÄtt undervisning i Àmnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvÀrdigt test. Totalt har 87 elever pÄ gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.

Syftet med studien Àr att jÀmföra och uppmÀrksamma om mÀngden mÄl och precisionen i mÄlenskiljer sig Ät mellan företag frÄn olika lÀnder och vad det i sÄ fall kan tÀnkas bero pÄ. Studiengranskar Àven hur rapporteringen pÄverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i Ärsredovisningar och granskar företag frÄn USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag frÄn Frankrike, NederlÀnderna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). UtifrÄn tidigare forskning förvÀntas anglosaxiska företag rapportera flermÄl Àn kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag vÀntas rapportera fler mÄl Ànenkelnoterade.NÀr alla mÄl mÀts Àr skillnaderna i rapportering av mÄl mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnÄs signifikans för de mer precisa (hÄrdare)mÄlen.

The purpose of this paper is to analyze the ongoing changes in German family policy. It explores the issue of whether the German welfare state, in this policy field, can still be regarded as a conservative welfare model or rather approaches a more liberal or social democratic model. A qualitative method is used to analyze the material, especially from the German government, including press releases, other public documents and also articles from the political weekly magazines Der Spiegel and Die Zeit. The changes analyzed are the new parental benefit, the expansion of child care, the concept of whole-day schools and the system of joint taxation. The point of departure is Gösta Esping-Andersen?s categorization of three types of welfare states: the social democratic, the conservative and the liberal.

BakgrundEfter att ha tagit del av att sÀrskoleinskrivningarna ökat de senaste Ären ville vi ta reda pÄ vad denna ökning beror pÄ. DÄ det visat sig att det Àr eleverna i grundsÀrskolan, i synnerhet deelever som befinner sig i grÀnszonen mellan grundskola och sÀrskola, som ökat ville vi titta nÀrmare pÄ denna problematik.SyfteSyftet med vÄr undersökning var att kritiskt granska sÀrskoleinskrivningsrutinerna med sÀr-skilt fokus pÄ de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan. VÄra frÄgestÀllningar var:PÄ vilka grunder skrivs en elev in i sÀrskolan?Vem har makten att besluta om elevens framtid?Hur ser pedagoger och psykologer ute i verksamheten pÄ problematiken kring de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan?MetodVÄr undersökning bestod av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen granskade vi kommunens sÀrskoleinskrivningsrutiner och vad som sÀgs i styrdokumenten om vilka ele-ver som tillhör sÀrskolans elevgrupp.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.