Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

VÄr studie baserar sig pÄ det faktum att skolan enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förvÀntningar i de naturvetenskapliga Àmnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos sÄvÀl elever som lÀrare. Studien innefattar bÄde en enkÀtundersökning samt efterföljande intervjuer med sÄvÀl elever som gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för bÄde enkÀten och intervjun anvÀnde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebÀr att man Àmnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förkunskaper elever kan förvÀntas ha i rit- och skissteknik nÀr de börjar gymnasiet. Jag har dÀrför undersökt hur omrÄdet behandlas pÄ grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad stÄr det i grundskolans styrdokument, vad stÄr det i lÀroböckerna, och vad sÀger lÀrarna, om rit- och skissteknik. UtifrÄn det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har ocksÄ genomförts, med fyra tekniklÀrare som undervisar pÄ högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förvÀntas kunna inom ritteknik.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Även att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

I uppsatsen tittar jag pÄ hur tre sprÄk (svenska, tyska, engelska) har hanterat stavningsreformer, eller planer pÄ en sÄdan. Jag Àr intresserad av hur de olika sidorna i en stavningsreform positionerar sig, och om det Àr samma typ av argument oavsett vilket sprÄk det gÀller. Ja det Àr det. BÄda sidor tar till brösttoner..

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar nÄgra inom grundskolan verksamma lÀrare och skolledare tillmÀter fysisk aktivitet för elevers lÀrande.Studien tar sin grund frÄn fenomenografin och utgörs av data insamlade frÄn sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer Àr samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfÀltet inom omrÄdet vi undersökt. Den framtrÀdande stÄndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet Ätminstone inte Àr skadligt för lÀrande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ exempelvis minne och sjÀlvförtroende, men med mer oklara kopplingar till lÀrande och Àmnesrelaterade prestationer..

 Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som mottagits i sÀrskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gÄ till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville ocksÄ fÄ insikt i om förÀldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fÄtt nÄgra konsekvenser. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som Àr mottagna i grundsÀrskolan. Vi har intervjuat förÀldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberÀttelser dÀr förÀldrarna kÀmpat för att deras barn ska fÄ det stöd i skolan som de enligt lag har rÀtt till.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Dagens svenska samhÀlle stÀller stora krav pÄ lÀskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lÀssvÄrigheter innebÀr det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjÀlp av tekniska lÀshjÀlpmedel.För att ta reda pÄ vilka kompensatoriska tekniska hjÀlpmedel som anvÀnds i den svenska grundskolan och vilka lÀssvÄrigheter eleven har som fÄr tillgÄng till lÀshjÀlpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visade att det var ett fÄtal lÀshjÀlpmedel av dem som marknaden erbjuder som anvÀnds i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska lÀshjÀlpmedel Àr i ett inledningsskede.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som Àr enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva nÀringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrÀtt, Àmnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre nÀringsverksamheternas administrativa börda minskar. FrÄgan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hÀnvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste Ären uppsatt mÄlsÀttningar som syftar till att sÀnka den administrativa bördan. Bland de ÄtgÀrder som genomförts har revisionskravet för mindre nÀringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sÀnkts och ytterligare förenklingsÄtgÀrder avseende ABL planeras.