Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Sockerbetsodlingen i Sverige står inför stora förändringar. Europeiska Unionen kommer i juli 2006 att införa en ny marknadsordning för socker som innebär sänkta betpriser på cirka 44 % i Sverige. Lönsamheten i odlingen kommer att minska drastiskt. För att bibehålla lönsamheten i odlingen krävs sänkta kostnader och ökade skördar. SBU startade 2003 ett projekt, Team 20/20 som syftar till att höja avkastningen i sockerbetsodlingen och sänka kostnaderna.

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgår i undersökningen från att elevinflytandet vilar på fyra ben som är beroende av varandra och som alla är villkor för lärande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgångspunkt i läroplanen (Lpo 94) har jag med hjälp av en metodtriangulering bestående av en observationssekvens, enkäter till lärare och elever i årskurs åtta med tyska som språkval sammanställt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar på vilket sätt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lärande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, när det gäller att förverkliga elevinflytande i enlighet med läroplanens intentioner, är fråga om en tidskrävande process som framskrider gradvis..

Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

The aim of this study is to make a comparative study between the grievances during the Dacke Warand the German Peasant´s War. These two conflicts may have occurred separately, regarding bothgeographical and chronological distances but also share common issues for this comparative study.Less than two decades separates these two conflicts and they were all by their own serious insurrectionsduring their time. While the German Peasant´s War was the greatest uprising in Europe up tothe French Revolution, the Dacke War was the biggest Peasant Rebellion in Scandinavian history.While the German Peasant War has been studied and researched by historians for a relative longtime, the Dacke War has been neglected in research history. If it were not for the Swedish professorLars-Olof Larsson?s studies during foremost in the 1960s, the Dacke War would have been a historicallyuncharted territory of research indeed.

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Detta examensarbete baserar sig på fyra frågeställningar och en hypotes kring hur den deduktiva grammatikundervisningen påverkar tyskelevers interlanguage. Undersökningen försöker visa om den deduktiva metoden t.ex. gynnar en viss elevgrupp beroende på etnicitet och genus. Undersökningen består av ett Grammaticality Judgement Test och en intervjuundersökning bland elever i grundskolans senare år skolår 8 och 9 som läser tyska som språkval. De grammatiska strukturerna som undersöks har eleverna redan blivit testade på vt 2008 i samband med den ordinarie tyskundervisningen.

The aim of this study is to examine the word acquisition, focusing on the nouns and word exercises, in two Swedish textbooks for German in the upper secondary school. The chosen method for investigating the nouns was corpus analysis. The noun frequency and distribution in the textbooks were analysed and discussed in relation to research in second language acquisition. The Involvement Load Hypothesis by Batia Laufer and Jan Hulstijn was used to examine the exercises in the textbooks. The study showed that most nouns only occurred once in the textbooks, but the most frequent nouns were well spread in the textbooks.

Vårt examensarbete syftar till att undersöka hur tyskundervisningen på grundskolan/gymnasieskolan individanpassas utifrån olika inlärningsstilar för att underlätta ordinlärningen. Vår studie grundar sig på framför allt Dunn & Dunns och Boströms forskning, vår egen inlärningsstilsanalys samt djupintervjuer med elever och lärare. Vi kan konstatera att undervisande lärare i tyska har få kunskaper vad beträffar inlärningsstilar och hur dessa kan användas i praktiken. Under genomgången utbildning för lärare förmedlas ingen kunskap om detta. Majoriteten av eleverna säger att kunskaper om de olika inlärningsstilarna faktiskt kan hjälpa dem i andra ämnen än tyskan.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Syftet med min uppsats är att göra en jämförelse av hur lärare ochandraspråkselever i årskurs 7-9 säger sig arbeta med ordinlärning ochinlärningsstrategier i ämnena svenska som andraspråk, engelska ochmoderna språk (franska, spanska och tyska). Som underlag för minstudie har jag valt att genomföra en elevenkät samt lärarintervjuer. Denklassificeringsmodell för språkinlärningsstrategier jag valt att utgå ifrånär utformad av Rebecca L. Oxford (1990).Trots att lärarna redogör för en undervisning som i många avseendengår hand i hand med de teorier som finns om ordinlärning visar det sigatt eleverna är relativt begränsade i sin användning avinlärningsstrategier. Det jag kommit fram till är att lärarna måstetydliggöra för eleverna varför det är bra att använda sig av strategiersamt hur och i vilka sammanhang de skall användas.Citatet nedan är en fri översättning av Henry Adams uttryck ?Theyknow enough who know how to learn? vilket jag anser speglar mittarbete på ett bra sätt (Oxford 1990:135)..

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.