I kvällstidningen Aftonbladet har det under flera år publicerats artiklar med långtidsprognoser för sommaren. För prognoserna står en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat på meteorologiska institutionen vid Freie Universität i Berlin. Röders metod att ställa långtidsprognoser är hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vädret under våren och jämför med statistik från tidigare år. Han gör dessutom en rad påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret, framförallt juli månad.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur pass bra Röders lång- tidsprognoser är med det verkliga utfallet och utifall hans påståenden om april- vädrets påverkan på sommarvädret stämmer.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv..

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Jag har i den här uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvåspråkighet. Utifrån min frågeställning har jag utgått ifrån huruvida tvåspråkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har även snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i två kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige på ett sätt som de upplever som positivt.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Alla människor lever i ett historiskt sammanhang, där de använder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. Därför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förståelse för detta. Eleverna kan på så sätt bli medvetna om att det finns en relation mellan dåtid, nutid och framtid. De utvecklar då ett historiemedvetande, som i sin tur får konsekvensen att eleverna kan lära av historien, och därmed bruka historien på ett mer medvetet sätt.

Köpet är en av de vanligaste rättshandlingarna, varje dag ingår de flesta personer någon sorts köpavtal, oavsett om det gäller att handla i en mataffär eller att sluta stora avtal mellan företag. När två parter ingår ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stå för sådana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. Köprätten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestämmelser i form av konventioner och fördrag. Det här examensarbetet är en komparativ studie mellan de bestämmelser som gäller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rättigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jämfört lagstiftningen i de båda länderna kan slutsatsen dras att många regler liknar varandra i de båda rättsordningarna.

Uppsatsen behandlar religiösa allusioner och motiv i Theodor Fontanes Grete Minde. Allusioner, citat, personer och motiv behandlas. Det visas att det religiösa har en stor betydelse i denna roman. Citaten och allusionernas berättartekniska betydelse behandlas medelst exempel, och bibelns roll som allmän referensram påvisas. Ett antal religiösa personer karaktäriseras, och deras roll som representanter för olika religionsinriktningar analyseras.

AbstractThe use of standard agreements can hardly be overestimated in the society of today. The amount of standard agreements should barely decrease. One of the standard agreement?s main purposes, to make the concluding of the contract more effective, strongly agrees with the companies will to accomplish fast concluding of agreements using as small resources as possible A dispute that can arise in these contexts is that dissimilar standard agreements collide. Between nations this is called Battle of Forms.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern ihistorieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, harläroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid.Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhållande till ?vi?, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam somfår utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter.Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det modernaoch beaktansvärda i världen är skapat av ? och viss mån tillhör ? Europa och västvärlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

In this thesis I will examine Willy Brandt's new Ostpolitik with the help of Robert Putnam's analytical framework of two-level games perspective and the theory of social constructivism. Firstly, I will briefly set out the development of Germany's history before it was divided into the Federal Republic of Germany and German Democratic Republic in 1949. After that I present West Germany's foreign policy from 1949 to 1969 in order to show how Willy Brandt continued and broke with different foreign policy doctrines. Finally, I want to illustrate his new Ostpolitik and the international and domestic factors, which contributed to its realisation. The main question of this essay is: How significant were the changes of the West German society for the realisation of the new Ostpolitik from 1969 to 1973? One of the most important findings in this essay is that on the one hand that many West Germans had accepted that their country was divided and on the other hand that many groups in the society such as the significant newspaper Die Zeit and intellectuals supported the new Ostpolitik.