Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students? opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history.

Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn på historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och förståelse för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får stå tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen består av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning..

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet.För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ?Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti??, samt ?Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer??.Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt åttio elever ? fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ?Om fattigdomens historia?. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort.

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734.

Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject.My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget.

Im Blickfeld meiner Masterarbeit steht die Frage, welche Rolle historische Erfahrungen und Erinnerungen in Migrationsprozessen einnehmen. Es geht dabei um deutsche Frauen, die in der Nachkriegszeit (1945-1960) nach Schweden auswanderten, um eine Stelle als Haushaltshilfe anzutreten und die in der deutsch-protestantischen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm eine deutsche Gemeinschaft fanden.    In meiner Untersuchung stellt sich heraus, dass die St. Gertruds Gemeinde nach 1945 eine Blütezeit erlebte. Als folge des Zweiten Weltkrieges hatte die Gemeinde sowohl in Schweden als auch in Deutschland wichtige Aufgaben zu erfüllen.

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.Frågeställningarna jag avser undersöka är:Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?Hur lyder deras respektive ställningstaganden?Vad skiljer dem åt?Vilka likheter finns?Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?.

Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data.