Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

The purpose of this study is to explain the development of the first higher technical education in Trollhättan, with the added perspective of Trollhättans strong industrial profile as a city. The interesting thing being that the city did not try to first and foremost get a regular higher education, but a technical higher education instead. The study describes the political twists and turns the question took from its most early stage in the year 1940 and how the city's industrial profile did indeed have an impact on the development of the first higher technical education. Especially because there was a need for educated engineers in the city, as well as the country of Sweden in large during this time. The study also tries to explain the problems related to such a development, primarily by describing the lack of sufficient housing for schools during the 1950's, this meant that the higher regular school and the higher technical school had to cooperate in finding said housing.

AbstractThe purpose of this work is to try to find out how young people's reading habits among students look at different types of secondary school, ie. both theoretical and practical, and what factors might encourage them to read more. My questions have been; do young people read today? Is there any difference between city, gender or program? What can a teacher do to inspire young people to read more? I have made a questionnaire survey among different students at two different high schools in Skaraborg. The first school is a high school located in a medium sized town, where I made inquiries to the scientific program, social program, Business and Administration Program and the Electricity Program.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

A query using telephone interviews of technology teachers teaching the course "Teknik, Människa, Samhälle", a core course of the technique programme at the swedish gymnasium..

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

This project investigates how team sports can be used to include young women in public space aswell as how through the addition of a sporting facility adjacent to three schools can be used as a stepping stone for the young people of Dharavi to have a chance at a brighter future..

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv.

Detta projekt är en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar ytterväggarna och den bärande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan ändra om planlösningen och dra ett stråk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker använda historiska referenser på ett sätt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glänta, i Tyresö.  När ombyggnaden väl är klar, kommer skillnaden vara näst intill omärkbar utifrån, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omväg och gå genom den skapade gränden. En stor del av det här projektet var vilket förhållningsätt jag skulle ha till historiska referenser. Utgångspunkten var att använda dem flitigt, något jag inte var så bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville använda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller använda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

Volvo Construction Equipment is one of the worlds largest manufacturer of heavymachinery. In Braås, Sweden, they develop and manufacture articulated haulers inseveral sizes. The biggest, the A40, is capable of loading almost 40 metric tonnes.These haulers have a bogie to distribute the forces of the load evenly onto the two axlesand there wheels. The bogie is constructed using a rigid balance beam on each side ofthe frame connecting the axles or an independent solution using hydropneumatics.An analysis has been made in order to establish the forces created during corneringand through the theory, an estimation of the extensive tyre wear and extra fuelconsumption has been made. All due to the effects of the tyres not being inline with thecornering radius.

Schools inspections investigation has shown that most pedagogues are experiencing significant challenges to stimulate students and to invite students to participate and to influence the teaching structure and content. This study is based in the school inspections school questionnaire from 2013 which shows that Vallentuna high school results in two categories stimulation as well as participation and influence gets a low index value compared to all participating school units. Previous research has shown that the field studies creates greater amount of stimulation, increases students? participation and provide experience of a bigger influence. Careful preparations are also important and the right form of field studies.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Syftet med denna undersökning var att utforma ett gestaltningsförlag på en webbsida som är anpassad efter flera olika målgrupper i avseendet struktur och textuellt innehåll. Detta gjordes genom en fallstudie. Webbsidan som undersöktes var en gymnasieskolas webbplats, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Denna webbsida främsta målgrupper är nuvarande studenter och presumtiva studenter.Jag har intervjuat två grupper av elever, en grupp ur årskurs nio och en grupp elever som går andra året på S:t Eskils gymnasium. Sammanlagt intervjuades 10 elever.