På de flesta av dagens marknader har kvalitet blivit en av de främsta konkurrensfaktorerna. En vanlig metod att arbeta efter är kvalitetssystem certifierade enligt standardserien ISO 9000. Införandet av ett sådant system är kostsamt och kräver ett långsiktigt arbete. Intresset för kvalitet inom tjänsteproducerande företag har ökat väsentligt på senare tid, men det finns en del svårigheter med implementering av kvalitetssystem inom tjänsteproduktion. Ofta stöter det på motstånd bland annat på grund av svårigheterna med framtagning av metoder för kvalitetsmätning.

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

Enligt Naturvårdsverket (2010) står Sveriges bebyggelse för närmare 40 % av landets totala energianvändning och detta måste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lättare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagsläget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding.Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populära har Tyréns AB upplevt en större efterfrågan på dessa. De har därför sett ett behov av att få bättre underlag för hur de som konstruktörer påverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar.Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes därför att de gäller på alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad användes ett referensobjekt, ?Kvarteret Jongärdan?.

Projektering i byggbranschen är tids- och resurskrävande och ofta ställs projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det är vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna är likartade. Idag har många byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. Många forskare anser att ett produktfokuserade arbetssätt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det är möjligt att också standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkätundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I Vägor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestämmer utformningen av cirkulationsplatser.

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden.

Berggren, O. (2014) COMSOL Multiphysics ? Ett energitekniskt analysverktyg vid numerisk simulering av köldbryggor och analys av fukt i konstruktionsdetaljer. Examensuppsats i ämnet energiteknik. Institutionen för tillämpad elektronik och fysik vid Umeå Universitet.Konsultföretaget Tyréns har vid sitt kontor i Umeå önskat att utvärdera tillämpningen av programvaran COMSOL Multiphysics.

Berggren, O. (2014) COMSOL Multiphysics ? Ett energitekniskt analysverktyg vid numerisk simulering av köldbryggor och analys av fukt i konstruktionsdetaljer. Examensuppsats i ämnet energiteknik. Institutionen för tillämpad elektronik och fysik vid Umeå Universitet.Konsultföretaget Tyréns har vid sitt kontor i Umeå önskat att utvärdera tillämpningen av programvaran COMSOL Multiphysics.

Denna rapport redovisar mitt examensarbete som gick ut på att jämföra två konkurrerande programvaror som används av vägprojektörer. De två jämförda är Novapoint Väg Prof och AutoCAD Civil 3D. Detta gjordes genom att projekteringen av ett av Tyréns avslutade uppdrag återskapades. På så sätt kunde deras funktioner utforskas och jämföras. Båda visade sig ha många likheter men även en hel del olikheter, t ex var Novapoint mer användbart vid projektering på obebyggdmark.

Mitt examensarbete har utgått från Tyréns AB i Luleå och delvis Boden, där jag i samband med en förstudie för Boden som häststad fick i uppdrag att titta närmare på Bodens ridklubb och utifrån deras önskemål bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen är uteslutande gjord i Google SkechUp. Där befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemål som ridklubben har på nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte någon egentlig litteratur och källor varit aktuella. Utan bara önskemålen från ridskolans sida, men dock vissa bestämmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.

När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper.

När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper.

This report's aim is that by field measurements determine the function of Aprobo soundproofing material dB2 for reducing impact sounds, the measurements is done in ?the school for fine art? in Umeå also known as ?konstnärligt campus building nine?. The construction technique is used in areas sensitive to impact sound between different floors in the building. The measurement?s is also to do a function control of the buildings sound quality compared to Swedish and European standard when it comes to air sound, impact sound and reverberation time .

Det ska byggas två höga trähus med loftgångar på Sandåkern i Umeå. Tyréns AB samarbetar med Martinsons AB och Murman arkitekter i detta projekt.Syftet med det här examensarbetet är att beräkna om balkarna för loftgångarna i de två husen håller för belastningen. Att se till att balkarna håller när träet blir fuktigt samt räkna på att den ljuddämpande akustikplattan inte vidarebefordrar stom- och vibrationsljuden från loftgångarnaResultatet visar att den tilltänkta balken har en korrekt dimension med hänsyn till lasterna den utsätts för. Den tänkta akustikplattan på 25 mm räcker för att dämpa de stom- och vibrationsljud som uppstår. För att klara fuktkraven så krävs det att takpappen, som balken är monterad under, håller tätt.

Byggbranschen innehar en relativ omodern syn på kvalitet, menandes ett reaktivt förhållningssätt till kvalitetsarbete, trots krav på kvalitetssäkring. Detta yttrar sig bland annat i att felaktigheter identifieras och löses i ett sent skede av byggprocessen, ofta vid byggnationen, på grund av bristfälliga projekteringshandlingar. Således inges slöseri av resurser och höga kostnader i byggprocessen. Bevisligen åtgår färre resurser och lägre kostnader vid identifiering och avhjälpning av fel under utformningen av den föreslagna lösningen, det vill säga projekteringen, än under uppförandet av byggnaden. Det torde således vara mer fördelaktigt att avhjälpa samtliga fel under projekteringen.