Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles.

The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman?s Type A-test and Carver?s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies.

Bakgrund: Diabetes har blivit ett av de framträdande folkhälsoproblemen som sträcker sig längre och längre ned i åldrarna. Tonårstiden är en fas i livet som kan vara komplicerad och att dessutom som tonåring insjukna i en kronisk sjukdom kan ytterligare försvåra situationen. Hur tonåringen upplever förälderns roll i detta skede kan vara av betydelse för hur egenvården utvecklar sig. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tonåringar med diabetes typ 1 upplever föräldrars roll och vilken betydelse det har för egenvården. Metod: Studien är en litteraturstudie som utfördes med hjälp av åtta kvalitativt analyserade artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla.

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2.

Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kan drabba personer i alla åldrar, men insjuknandet är störst under barn- och ungdomsåren. Under tonårstiden börjar frigörelsen från föräldrarna, vilket innebär att tonåringar tar ett större egenansvar för sin diabetes jämfört med tidigare i livet. För att tonåringar ska kunna hantera sin diabetes måste de ha kunskap om vilka åtgärder och beslut som är viktiga att ta när det gäller behandlingen. De behöver ta ett eget ansvar för sin diabetessjukdom. Det är inte alltid som tonåringar har samma förmåga som vuxna att fatta rationella beslut gällande sin diabetessjukdom.

Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Diabetes är en av de största folksjukdomarna i världen. I Sverige är ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett så bra liv som möjligt så krävs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien är att beskriva effekter av utbildning avseende egenvård för patienter med typ 2 diabetes. Metoden är en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Både typ 2-diabetes och D-vitamin brist ökar hos världens befolkning och ett samband mellan förekomsten av dem båda har setts i olika studier. Typ 2-diabetes ger en minskad känslighet för insulin samt en ökad resistens där cellerna svarar dåligt på insulinet. Med tiden tröttas de insulinproducerande ?-cellerna ut och sekretionen avtar. Vitamin D bildas ur 7-dehydrokolesterol i hudens celler vid UV-ljusbestrålning eller tas upp från födan.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna. 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori. Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning.

Bakgrund: Sexualitet innefattar en människas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet är känsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en värdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en känsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansåg det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vården.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie är att beskriva hur en persons sexualitet påverkas av att erhålla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa och tre är kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom såväl databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundärsökning med utgångspunkt i funna artiklars referenslistor.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet.