Bakgrund: De människor som personalen möter inom vården har på ett eller annat sätt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att använda humor som kan lätta upp patientens tillvaro i en svår livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan på patienten och om den kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras på sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrån syftet.

Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska.Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ.Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig och är ett stort folkhälsoproblem. Upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är individuell och kan innebära en förändring för hela personen och dennes liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2. I litteraturstudien ingick 13 artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att diagnosen gav känslomässiga reaktioner, Att uppfattningen av sig själv förändrades, Att den dagliga tillvaron förändrades och blev en kamp, Att sjukdomen var väntad och inte besvärande samt Att den dagliga tillvaron förbättrades och gav ett ökat välbefinnande.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

 Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design.

The purpose of this study was to describe how nurses, working in primary health care and responsible for diabetes care, reflected on patient information and education, its? content and experiences of providing it. The study had a descriptive design and seven nurses from seven health care units in the middle of Sweden participated in the study. Data were analyzed with qualitative content analysis. The results are presented in two main categories; ?The information? and ?The procedure?.

Diabetes är ofta förknippad med livsstilsfaktorer. I många fall kan sjukdomen förebyggas eller behandlas för att minska risken för framtida komplikationer. Distriktssköterskan ska stödja och stärka patienten i sin egenvård utifrån personens livsvärld. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med diabetes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som varit känd under mycket lång tid, sjukdomen uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes typ 1 har de senaste åren ökat bland barn. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas föräldrarna. Sjukvården har då en viktig roll i att stödja föräldrarna och ge dem information.Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier och fem underkategorier framkom i resultatet.

Diabetes mellitus typ II är en global sjukdom som blir allt vanligare då människor lever ett mer stillasittande liv och äter fetare samt sockerrikare kost. Om diabetes mellitus typ II inte behandlas kan sjukdomen leda till allvarliga senkomplikationer och andra följdsjukdomar. Ökad fysisk aktivitet och en väl balanserad kost är livsstilsförändringar som utgör en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Det är därför viktigt ur ett hälsoperspektiv att patienter genomför dessa livsstilsförändringar. Att genomföra livsstilsförändringar är komplext och syftet är därför att beskriva hur patienter upplever dessa livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ II.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld.

Introduktion: diabetes mellitus typ 2 är en progressiv hormonell sjukdom. Livsstilsförändringar i form av kostreglering och regelbunden fysisk aktivitet är väsentliga i behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva motionens effekter på hälsorelaterad livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2. Metoden var en litteraturstudie som följde Polit och Becks  nio steg. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar.

Bakgrund: Barn och ungdomar med typ 1diabetes har en kronisk sjukdom. En överförflyttning från barn-och ungdomsvård till vuxenvård är därmed oundviklig. Övergången emellan vårdorganisationerna tar vid under en ömtålig period i livet när ytterligare förändringar sker för de unga personerna, exempelvis inträdandet in i vuxenlivet.Syfte: Syftet var att beskriva unga personers erfarenheter av överförflyttningen från barn- och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Uppsatsen baseras på en litteraturöversikt av tio artiklar. Kvantitativa samt kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna Cinahl och Medline.Resultat: Via analysen av artiklarna uppkom tre teman.