Kina är idag en av världens ledande ekonomier och placerar sig på andra plats gällande landets BNP. Under de senaste åren har tillväxten av Kinas turistnäring ökat i en snabb takt. En av de bidragande faktorerna bakom detta är att regler och gränser har luckrats upp och ger kineserna möjlighet att besöka allt fler destinationer världen över. Från år 2000 till 2012 har Kinas utrikesturism ökat från 10 miljoner resor till 83 miljoner. Med sin stadiga årliga befolkningstillväxt beräknar UNWTO, United Nations World Tourism Organization, att 100 miljoner kineser kommer att resa redan innan år 2015.

Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland.

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

Den första juli 1997 firades Hongkongs återförening med Kina med pompa och ståt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behålla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, två system". Vi har identifierat att principen innebär en konflikt i den specifika situationen och använder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti använder två typer av nationalism för att samla invånarna i en nation och legitimera sitt styre.

Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt.

Rent generellt gäller att en stor förståelse för Kinas affärskultur är av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgångsrik affärsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns är det näst intill likgiltigt huruvida förståelsen för affärskulturen finns, då kapitalet är en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta på långsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och på längre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill även genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till några specifika nyckelbegrepp som vi anser är av stor vikt för att kunna uppnå lyckade affärsrelationer vilka är: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tålamod, kunskap inom sitt område, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgående angående aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte. Vi har funnit att teorin till största del överensstämmer med insamlad empiri, det finns dock några aspekter som inte överensstämmer.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos ? För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Kina har under de senaste dryga tjugo åren stått för en imponerande ekonomisk tillväxt samtidigt som militären moderniserats. USA har noga följt Kinas utveckling och på senare tid har röster höjts för att stoppa Kinas frammarsch, som ses som ett framtida hot mot den nationella säkerheten. Denna uppsats har som mål att försöka besvara frågan huruvida det är troligt att Kina inom en tjugoårsperiod kommer att få den ekonomiska och militära styrkan som krävs för att på allvar utmana USAs globala dominans. För att lättare förstå dessa två länders tidigare agerande och även kunna förutsäga deras framtida relation analyseras deras handlande mot bakgrund av offensiv och defensiv realism. Inom offensiv realism anser staterna att ett aggressivt beteende är ett måste för att överleva i ett internationellt system som präglas av anarki.

Rent generellt gäller att en stor förståelse för Kinas affärskultur är av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgångsrik affärsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns är det näst intill likgiltigt huruvida förståelsen för affärskulturen finns, då kapitalet är en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta på långsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och på längre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill även genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till några specifika nyckelbegrepp som vi anser är av stor vikt för att kunna uppnå lyckade affärsrelationer vilka är: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tålamod, kunskap inom sitt område, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgående angående aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Författare: Niklas NordmalmTitel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? - En studie om unga kinesers tolkningar av reklamKurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, GöteborgsUniversitetTermin: VT 2010Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar:1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam?2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer?3.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som talar för och emot en återförening. 1945 så överlämnade Japan Taiwan till Kina. Japan som tidigare hade ockuperat Taiwan tvingades av de allierade att lämna tillbaka Taiwan till Kina efter att ha blivit besegrat i andra världskriget. 1954 och 1958 så bombade Kina Taiwan men USA hjälpte Taiwan så därför kunde inte Kina besegra Taiwan. USA har varit allierade med Taiwan ända sedan 1949.

År 1999 infördes principen om rule of law i Folkrepubliken Kinas konstitution - lagen skulle styra landet. De år av vanstyre som nådde sin kulmen under kulturrevolutionen hade åsidosatt lag och ordning och hade lett till att Folkrepubliken Kina vid tiden för Deng Xiaopings maktövertagande i slutet av 1970-talet stod utan ett rättssystem. Vid sidan om den ekonomiska reform som skulle öppna upp landet för världen gjordes därför enorma insatser för att etablera ett fungerande rättssystem. De kinesiska medborgarna fick många nya lagstadgade rättigheter, men på många håll runt om på den vidsträckta kinesiska landsbygden tillämpades lagarna inte till fullo av lokala styren som skaffade sig förmåner genom att inte tillämpa alla rättigheter. Bland de människor som inte fick ta del av rättigheterna formades rättmätigt motstånd ("rightful resistance") - motstånd med stöd av lag - som riktades mot illojala kadrar på lokal nivå.Sedan dess har rättmätigt motstånd ökat och är en aktuell fråga i dagens Kina.

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affärskulturen har för påverkan på styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus på medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen får någon effekt på styrningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affärskultur och analysera vad de har för påverkan på de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förståelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag påverkas av de affärskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts på två företag där primärdata har samlats in genom öppna intervjuer..

Syftet med uppsatsen är att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vägen från planekonomi till marknadsekonomi och om det därmed uppstått skillnader mellan städer och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvärlden gällande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna på de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gått från planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förändrats ett flertal gånger.