Sök:

Sökresultat:

2710 Uppsatser om Tydliggörande pedagogik - Sida 40 av 181

Lean Healthcare och verksamhetsstyrning : En fallstudie pÄ sex svenska sjukhus

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Ett av de begrepp som implementeras Àr Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vÄrt syfte genom att göra en multipel fallstudie pÄ sex sjukhus tillhö-rande tvÄ landsting, SkÄne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar pÄ sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.

Yrkesroller i förskolan : En studie om förskollÀrares och barnskötares arbete i och utanför barngrupp i förskoleverksamhet

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollÀrare. Syftet med studien Àr att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhÄller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartlÀggs historiska element kring förskollÀrare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, sÄsom utbildning, styrmedel och lÀrarlegitimation.Studien innefattar tvÄ olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor dÀr materialet motsvarat det studien grundar sig pÄ. För att fÄ fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lÀttare.

En karriÀr inom sponsring: pÄ gott och ont : En jÀmförande studie om uppfattningar kring tennisproffs motivation

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ 2-diabetes : En litteratur?versikt

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Medveten rörelsetrÀning-samverkan mellan skola och fritidshem

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.

Att blanda hudfÀrg : vithetsdiskurser i högstadieskolans bildundervisning

Syftet för denna studie Àr att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhÄller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlÀrarens uppdrag att lyfta frÄgor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhÄller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgÄngspunkterna Àr diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet bestÄr av ett introduktionsmaterial som en bildlÀrare anvÀnt nÀr denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i Ärskurs 9, intervjuer med Ätta elever frÄn denna klass och Ätta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Ett samarbetscenter i urban miljö

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.

Estetiska lÀrprocesser i förskolan : En kvalitativ studie av hur förskollÀrare arbetar med estetik

Föreliggande studie fokuserar pÄ Àmnet estetik och hur Àmnet anvÀnds i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollÀrarna sÄg positiva fördelar med att anvÀnda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för Àmnet.

Utomhuspedagogik : en möjlighet till lÀrande för elever i Ärskurs 7 - 9

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjÀlp av utomhuspedagogik Àven i de högre Ärskurserna i de naturvetenskapliga Àmnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda pÄ vad tre lÀrare hade för syn pÄ utomhuspedagogik. Jag intervjuade ocksÄ en adjunkt pÄ Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det gÄr att undervisa pÄ ett utomhuspedagogiskt sÀtt men att det Àr inte sÄ vanligt i de högre Ärskurserna.

Nyordbildningar i Ronja Rövardotter : En undersökning av Ätta nyordbildningar i Astrid Lindgrens ungdomsbok och dess översÀttning till norska och danska.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Finns det nÄgon plan? -En undersökning av tre e-handlares uppmuntran till oplanerade köp-

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Kreativ lek : gestaltningsförslag i Reggio Emilias anda

Bakgrunden till detta kandidatarbete Àr att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrÄgan om att fÄ hjÀlp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. MÄlet med detta arbete blev sÄledes att hitta en gestaltning som bÄde fungerar pÄ denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.

Möjligheter och utmaningar i ett interkulturelltarbete pÄ en mÄngkulturell skola

Syftet med denna studie Àr att synliggöra tre lÀrares tankar och upplevelser kring arbetet pÄ denmÄngkulturella skolan utifrÄn ett interkulturellt perspektiv. LÀrarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalÀrande miljöer. I och med att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle krÀvs av skolorna att strÀvaefter dessa mÄl att uppnÄ för att motverka rasism, frÀmja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhÀllet. Resultatet pÄvisar att lÀrarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebÀr och att de kopplar begreppet till mÄngkulturalitet. FörÀldrakontakten Àr ocksÄ en stordel av det interkulturella synsÀttet för att utveckla interkulturella förstÄelse..

Eget arbete : en individanpassad undervisningsform

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

?Min mamma sÀger att jag fÄr tycka och tÀnka som jag vill. Jag fÄr bara inte prata om det i skolan?. Relationell pedagogik i ett skolprojekt.

Syftet Àr att utifrÄn en socialpsykologisk teori syna och förstÄ vad som hÀnder i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete pÄ en friskola i södra SkÄne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet strÀckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet MÀnniskan och samhÀllet och behandlade frÄgor som gÀllde social hÄllbar utveckling. Problemet som uppdagades var nÀr fyra elever redan frÄn första dagen inte visade nÄgot motivation till att delta och genom odemokratiska förhÄllningssÀtt försvÄrar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->