Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolårfem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytandesamt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad dehade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigtmed elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum somlärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals.

Individanpassad undervisning innebär enligt läroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att läraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bättre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare år. Jag vill undersöka om lärarna kan använda och tillämpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strävar efter. För att få fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lärare som också intervjuats. Slutsatserna från intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjälp av litteratur och Lpo94.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars användning av digitala medier och hur de ser ut på användningen av dessa i sina respektive skolgång. Med en bredare kunskap på området är förhoppningen att lärare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgången till digitala medier på ett mer effektivt och utvecklande sätt. För att närma mig till ämnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program på gymnasienivå. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lärande har förändrats de senaste åren på grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vår vardag och att det därför krävs nya färdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns på nätet. Undersökningen visar också att bild kan ha blivit viktigare än text för att förstå, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel används väldigt sällan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utsträckning få använda datorer i undervisningen och anser att lärarna än så länge inte har tillräcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallärares erfarenheter av undervisning på distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform är lämplig som ersättning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör användas som ett komplement till traditionell undervisning, men när traditionell undervisning inte är möjlig kan distansundervisning användas som ersättning..

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andraspråkslärare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svårigheter en sådan undervisning medför. Elevunderlaget i andraspråksundervisning skiljer sig markant jämfört med all annan undervisning. Denna undervisning kännetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslägen i svenska samt olika modersmål. Studiens övergripande syfte är således att ta reda på hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhållanden som andraspråksundervisning innebär.

Detta examensarbete är genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att visa på möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi på gymnasiet. Metoden som använts är studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet är ett förslag på möjligheter med ny didaktik i ämnet Företagsekonomi med hjälp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet Företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nå bästa resultat med våra elever.Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga.

I detta arbete studeras lärares uppfattningar om innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans år F-9. Denna studie är en del av ett projekt som Östsam genomför på uppdrag av skolverket. Projektet har som mål att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, är att jämföra lärarnas uppfattningar mellan år F-3, 4-6 och 7-9. En jämförelse görs också mellan lärares uppfattningar och elevers uppfattningar.