Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras.

Många företag använder Twitter i sin marknadskommunikation, men misslyckas. Uppsatsen syftar till att belysa ett e-handelsföretag, Sportamore, i Sverige som använder plattformen i dess fulla potential och därmed skapar vänskapsrelationer. Uppsatsen baseras på en dialogisk analys av tweets till och från e-handelsbolaget under åren 2010, 2012, 2014. Det är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur ett företag med hjälp av dialog kan skapa mervärde och relationer på Twitter.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. Utifrån teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Previous research on Twitter use among nonprofit organizations has been centered on the US, thisessay Nonprofits on Twitter: a content analysis of Swedish nonprofits working for gender equalityseeks to expand that research to include nonprofit organizations operating in Sweden. By studying tenSwedish nonprofits all working to achieve gender equality this study can begin filling a gap in theexisting research. Focusing on both what kind of messages the organizations publish, and what kind ofmessages engage the organizations? followers. This is achieved by quantitative content analysis:categorizing messages into the categories Information, Community and Action, and measuring whichof these categories got the most shares, comments and likes.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Jeff Dunham använder olika tilltal och omtal i sina inlägg på Twitter.Arbetet baseras på en kvalitativ metod där fokus ligger på den amerikanska komikern Jeff Dunham. Som teori användes textanalys och retorik för att analysera och dra slutsatser från mitt resultat.Uppsatsen visar på hur tilltal och omtal kan användas i relationsbyggandet mellan kändisar och fans. Med rätt tilltal och omtal kan en kändis skapa närhet till sig själv, medan fel till- och omtal skapar distans till Twitterföljare. Den visar på hur varierande omtal skapar ett trovärdighetsproblem kring vem det är som kommunicerar med Twitterföljarna.Uppsatsen kommer fram till att det huvudsakliga syftet med Jeff Dunhams Twitter användning av är att göra reklam för egna produkter och produktioner. Eftersom denna uppsats baseras på en kvalitativ studie så kan inga generella slutsatser dras kring hur det ser ut på alla komikers eller kändisars Twittersidor, men det är en studie som visar på hur det kan tänkas se ut för andra offentliga personer som twittrar..

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.

Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt.Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar:? ? ?På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter?De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.  .

Internet and social networks have become important features in today?s society. We spend numerous hours on browsing and communicating through these platforms. This development has also led to a shift of power from businesses to consumers. Today?s consumers have more control of if, when and what messages they are exposed to.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare.

Advertisers of today are facing a great challenge in a landscape where it becomes even more difficult to break through the clutter and convince consumers to buy their products. In order to succeed, they need to come up with new ways of communicating with their customers. The purpose of this paper is to investigate if micro-blogging could be considered an effective media choice in order to enhance the perception of brand associations and traditional communication effects. The subject is of interest as brands are putting increasingly more resources into this communication channel. However, at the current date the marketing effects of micro-blogging is unexplored in academic research.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Titel Medietango? om Twitters betydelse för opinionsbildningen.Författare Robert OlssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2012.Handledare Jenny Wiik.Sidantal 41Antal ord 15 324Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intervjupersonernas aktivitet i sociala medier, med huvudinriktning på Twitter, påverkar möjligheten att få en opinionsbildande roll i traditionella medier.Metod Den kvalitativa samtalsintervjun.Material Studien bygger på åtta samtalsintervjuer.Huvudresultat Det finns enligt respondenterna en tydlig koppling mellan det personliga tilltalet i kombination med en professionell bas ochexponering i de traditionella medierna. Studiens intervjupersoner har genom sitt agerande på Twitter fått en opinionsbildande roll i traditionella medier i frågor de själva identifierat som viktiga. Respondenterna är inte överens om nyttan av att kombinera aktivitet i olika sociala medier med varandra för att nå opinionsbildande framgång..