Sökresultat:
324 Uppsatser om Tvingande skyddsćtgärder - Sida 22 av 22
Evig temporÀritet och skön platsmarknadsföring : kulturkartans betydelse för kulturellt hÄllbar stadsutveckling
Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.
Möjligheten till sakrÀttsligt skydd vid överlÄtelse av andel i handelsbolag samt överlÄtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krÀvs?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Förtroende för offentliga organisationer : Varför har vissa offentliga organisationer högre förtroende hos medborgarna Àn andra?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
GrĂ€nsöverskridande förlustutjĂ€mning : Ăr Sveriges nya förhĂ„llningssĂ€tt förenligt med EG-rĂ€tten?
Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende grÀnsöverskridande för-lustutjÀmningstransaktioner frÄn ett gemenskapsrÀttsligt perspektiv. Fokus ligger pÄ utjÀmningsmöjligheter dÄ förlusten i ett utlÀndskt dotterbolag Àr slutlig. Det Àr osÀkert vilka grunder som rÀttfÀrdigar avdrag. I uppsatsen analyseras dÀrför fyra RegeringsrÀttsmÄl i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lÀmnade förslag pÄ Àndrade regler för avdragsrÀtt vid förlustutjÀmningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009.
Undersökningsplikten i förhÄllande till upplysningsplikten : En rimlig ansvarsfördelning mellan parterna?
Vid fastighetsköp föreligger en ansvarsfördelning gÀllande fel i fastigheten som de engagerade parterna bör vara vÀl införstÄdda i. Om sÄ inte Àr fallet kan det komma som en ovÀlkommen överraskning att exempelvis köparen bÀr ansvar för vissa defekter i fastigheten som eventuellt visar sig i ett senare skede.Enligt lag har köparen en undersökningsplikt som innebÀr att denne ansvarar för att undersöka fastigheten grundligt. Undersökningsplikten Àr inte tvingande men köparen bör ta vara pÄ denna möjlighet eftersom denne bÀr ansvar för att ett visst förhÄllande Àr upptÀckbart. SÀljaren ansvarar för dolda fel, fel som köparen ej borde ha upptÀckt vid en omsorgsfull undersökning av fastigheten. Det bör poÀngteras att undersökningsplikten bÄde kan begrÀnsas och utvidgas beroende av sÀljarens uttalanden, fastighetens skick och omstÀndigheterna i övrigt.
Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet
Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet
Ă
r 2000 höll det Europeiska rĂ„det ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den sĂ„ kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillvĂ€xten, skapa fler jobb och ökad social sammanhĂ„llning i Europeiska Unionen (EU). MĂ„let för denna strategi Ă€r att göra den EU till vĂ€rldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast Ă„r 2010. Ett mycket viktigt steg i detta Ă€r genomförandet av den inre marknaden för tjĂ€nster. Ă
r 2000 antog dÀrför kommissionen en strategi för tjÀnster pÄ den inre marknaden.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.
Utredningsstrategier vid mÀnniskohandel med barn
Sverige har som medlem i EU 2002 antagit en lagstiftning mot mÀnniskohandel som bygger pÄ ett av Europeiska RÄdet antaget rambeslut. Den till rambeslutet anpassade svenska lagstiftningen mot mÀnniskohandel i Brottsbalken 4 kap 1 a § stÀller höga krav pÄ de svenska brottsutredande myndigheterna. De arbetsmetoder polis och Äklagare anvÀnder idag leder till att spaningsinsatserna kan bli lÄnga. Den lÀngre spaningsinsatsen motiveras med ett behov att sÀkra tillrÀckligt hÄllbar bevisning för att kunna döma gÀrningsmÀnnen till avskrÀckande och kÀnnbara fÀngelsestraff. En lÀngre spaningsinsats genomförs enligt min mening pÄ offrets bekostnad och i konflikt med reglerna om de mÀnskliga rÀttigheterna.
Uppsats angÄende kollektivavtalsrelaterade villkor i samband med offentlig upphandling
I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.