This thesis deals with young people´s attitudes towards advertising on Facebook, which type they prefer and how it should be presented. The purpose of the essay is to offer advertisers a better knowledge concerning the Facebook users advertising preferences. This knowledge can be used to produce advertising with a higher chance of acceptance among Facebook users. The results have been collected by a quantitative survey and they are presented in statistic form. One of the main results was that young people wanted a more individual adapted type of advertising.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ?Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.?Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken.

SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol..

Många butiker har idag problem med att fördela sina marknadsföringsmedel. Ofta sänder de ut stora mängder reklam men har svårt att veta om deras marknadskommunikation får något genomslag eller inte. Denna uppsats behandlar de delar av marknadsföringen som butiker kan ta hjälp utav för att bättre veta hur de kan fördela sina marknadsföringsmedel. Syftet med detta arbete var att beskriva hur butiker med hjälp av utformning av mediebudget och medieschemaplanering bättre kan fördela sina reklampengar och vidare försäkra sig om att dessa investeringar i sin marknadskommunikation uppmärksammas av målgruppen och i slutändan resulterar i en ökad försäljning. Vi hade även som syfte att upprätta en egen mediebudget och ett eget medieschema.

Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt..

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010.Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys.Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

En gren inom företagsekonomin förespråkar vad som kallas grön marknadsföring. Inom grön marknadsföring betonas även att de negativa effekter en produkt skapar bör belysas. Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka egenskaper och information bilindustrin lyfter fram i sin reklam på den svenska marknaden. Genom en kvantitativ innehållsanalys av reklamens innehåll har undersökningen avsett besvara utifall reklamen kan benämnas som grön marknadsföring. Resultatet pekar på att den svenska bilindustrin inte utövar grön marknadsföring.

Reklam på internet är ständigt ökande och många internetanvändare är negativt inställda till den. Därför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den när de ska göra något på internet. För skapare av reklam på Internet kan det vara bra att känna till hur reklamen undviks för att kunna bli bättre på att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats på intervjuer med vana internetanvändare med olika bakgrund för att få reda på hur de hanterar reklambanners samt en förståelse för hur de tänker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning där försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att eftersträva ett naturligt beteende.Resultatet av undersökningen visade att banner blindness är ett fenomen som används av många försöksdeltagare, både på ett medvetet och omedvetet plan.

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen?Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag.

Se PDF.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur musik används i TV-reklam för att förstärka ett budskap och tala till ett visst segment. De teoretiska perspektiv som använts har hämtats från ett antal skilda områden då ämnet i sin helhet är relativt outforskat: Företagsekonomiska perspektiv: Segmenteringsteori och kommunikationsmodellen. Reklamfilmsteori: Om budskap och genre. Filmmusikalisk teori. Psykologisk teori: Hur hanterar hjärnan musik? Musikvetenskaplig teori: Musikens funktioner i TV-reklam.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..