Detta projekt har genomförts för att utveckla en ny dryckesbärare. En dryckesbärare som utstrålar identitet samt förskönar upplevelsen för kunden i butik.Projektet är utfört i samarbete med Systembolaget i Visby.Stora summor pengar läggs på alkohol och det bör speglas i dryckens hela väg från produktion till förtäring. De kundkorgar som används på Systembolaget idag är en standardvariant som används i de flesta livsmedelsbutiker.Analyser i detta projekt visar att dagens korgar varken passar den som ska använda dem eller innehållet de ska bära, vilket kunderna också bekräftar.En förbättring av situationen innebär en förhöjning av kundens hela upplevelse av sitt besök i butiken, något som Systembolaget idag högt värdesätter.Varför har då inget redan gjorts?Anledningen, enligt Fanny, är vanans makt - besökaren i butiken, kunden, har inte fått se andra alternativ och har därför inte haft något att jämföra med.Arbetsprocessen har inneburit ett antal moment; kartläggning av produkter på marknaden, ergonomisk analys av dagens korg, faktainsamling; forskning och studier, kontakt med kunder, idégenerering, tester, kontakt med konstruktör, materialresearch och genomförande i form av CAID-modellering och prototypframställning.Resultatet blev ett förslag på dryckesbärare som håller innehållet på plats, gör det möjligt för bäraren att bära på rätt sätt och som utstrålar avsändare..

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

There are widespread discussions about the use of retouched models in media, ranging from bloggers to legal decision-makers. Research shows that there are negative psychological effects on especially females being exposed to idealized, retouched model images. The purpose of this paper is to explore the effects of using retouched models in advertising from a marketing perspective, based on attitudes, perceived quality and purchase intentions.Based on theories about attractiveness, halo-effects and social comparison, an experimental study was done, investigating the different responses on above mentioned parameters to advertisements showing either retouched model images or non-retouched model images. Initially it was also tested if the retouched models were seen as more attractive than the non-retouched models. The results showed almost no differences between the reactions to the advertisements with retouched models compared to the advertisements with non-retouched models, when all respondent groups were analyzed together.

The aim of this paper is to examine, by means of a quantitative method, whether using a Swedish athlete endorser in a sports advertisement will increase its effectiveness. We examine which characteristics an athlete endorser needs to be able to make people form a positive attitude towards the athlete endorser and thereby make him or her successful in advertising. We also look into whether an interest in sports can affect the advertisement effectiveness when using a Swedish athlete endorser. The results show that a well-liked Swedish athlete endorser generates highest ad effectiveness and that the most important characteristics that contribute to form a positive attitude towards an athlete endorser are trustworthy, physical attractiveness, success in sports and ?successful in respondent?s mind?.

Bakgrund: I bakgrunden framgår att formerna utbyte och kommunikation harförändrats över tiden. Fysiska butiker börjar i allt mer högre gradersättas av virtuella internetbutiker. Detta leder till att företagenförlorar det fysiska mötet med kunden.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för företags långsiktiga överlevnad ochkundlojalitet när de använder internet som kommunikationsstrategi, och genom det förlorar det fysiska mötet med kunden?Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en hypotesprövning analysera och utvärdera formerna för utbyte som sker via internet mellan kund ochföretag.Metod: Uppsatsen utgår från en hypotetisk-deduktiv ansats. Kvantitativundersökningsmetod tillämpas i form av en kundenkät.Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Grundläggandekommunikationsteori, Involveringsteorin, Totalkommunikation,Värdestjärnan.Empiri: Empirin består uteslutande av primärdata från kundenkäten.Resultat: Resultatet visar att kunderna inte tycker att bank- ochtelekombranschens flytt ut på internet inte har försämrat möjlighetenför utbyte med företagen.Slutsats: De företag som lyckas skapa värde tillsammans med sina kunder viainternet, och som erbjuder en hög grad av interaktion i de nyakommunikationskanaler som skapas på internet, är de företag somkommer att nå långsiktig överlevnad..

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

Konkurrens och hur den påverkar företaget kan skilja sig beroende på bransch och vilket typ av marknad som företaget befinner sig på. Hur ett företag väljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna är en bidragande faktor till företagens resultat. Vidare är konkurrens något som bidrar till att driva utvecklingen framåt eftersom det uppmanar företagen till att sträva mot att ständigt ligga i framkant för att bli nummer ett i kundernas ögon. En bransch där kampen om kunderna har tilltagit de senaste åren är inom byggsektorn och mer specifikt bland återförsäljarna av byggmaterial. I takt med att stora utländska kedjor har etablerat sig i många svenska städer, har redan existerande företag börjat känna av den ökade konkurrensen.

Detta examensarbete har genomförts med inredningsföretaget Butikskonsult som uppdragsgivare. Butikskonsult har ett behov av att utveckla tidningsställ som exponeringsutrustning för att erbjuda lönsammare inredningslösningar, då tidskrifter för närvarande är lågfrekventa varugrupper. Vid framtagandet av konceptförslag på tidningsställ har fokus varit på köptillfället av tidskrifter. Syftet var att uppfylla butiksägarens behov samt att påkalla konsumenternas uppmärksamhet, och därmed kunna generera ökad lönsamhet.Med hjälp av litteraturstudier har kunskap samlats kring relevanta teorier såsom designprojekt, människans ergonomiska möjligheter och begränsningar, konsumentbeteende, åtgärder i butik samt förståelse för kundbehov. Metoder för genomförandet har valts utifrån teorierna.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner.Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva för- och nackdelar som uppstår för en varumärkesinnehavare då dennes varumärke, utav konsumenter, har kommit att uppfattas som en allmän benämning av en produktkategori. Även orsaker till fenomenet samt förebyggande åtgärder kommer att beröras. Ämnet är inte belyst i större utsträckning, varken inom teori eller i praktik. Syftet besvarades med hjälp av att studera Arla Foods varumärke KESO® som i uppsatsen konstateras vara en allmän benämning för produkten cottage cheese. Teori kring varumärken generellt samt ämnesspecifik teori sammanställdes för att fungera som ett analysverktyg.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Studiens syfte är att granska bilder, layout och reklam från olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan påverka ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkätundersökning somfokuserade på vilka webbplatser ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-årig tjej som fyllde i enkäten utförligt och hade besökt många hemsidor som innehöll mångabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehåll många bilder med många olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som användare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man är och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder.