Med uppsatsen vill vi presentera och öka förståelsen för konsumentens uppfattning om reklam för hälsosamma livsmedel och hälsobudskap rörande sambandet mellan livsmedel och hälsa. Vi avgränsar oss till det tryckta mediet och använder oss av en kvalitativ förstudie som följs av en kvantitativ enkätundersökning via Internet..

Detta arbete behandlar de tilläggsprogram som, på senaste tid, börjat spridas med bland annat peer2peerverktyg. Dessa tilläggsprogram, som brukar benämnas spyware alternativt adware, misstänks för att samla in personlig information, så som e-mailadresser och lösenord. Det föreligger en risk att informationen sedan säljs vidare eller används för att exempelvis rikta reklam....

ABSTRACTTitel: ?Some kids really love those commercials? -A study of how children experience and construe commercials. (Vissa barn älskar faktiskt sånna dära TV-reklamer? ? En övergripande studie om hur barn upplever och tolkar tv-reklam.)Number of pages: 40Author: Lotta NorbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to make a study of how children experience and construe commercials. Key questions to be answered are; can children distinguish commercials from TV programmes? What do the children think of commercials? How do they watch commercials? What do they think about a ban against commercials directed to children? Do they understand the purpose of commercials? Do their buying habits change?Material/Method: A qualitative method with 18 interviews and 3 observations with 7, 9 and 11 year old children.Main results: The children in my study can distinguish commercials from TV programs.

Den svenska marknadsföringslagen reglerar marknadsföring och reklam i Sverige. Marknadsföring och reklam är det fråga om när ett budskap har ett kommersiellt syfte och ett kommersiellt innehåll. Tanken med marknadsföringslagen är framför allt att skydda konsumenter mot aggressiv och vilseledande marknadsföring. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige också av den överstatliga rättsordningen EG-rätten och frågan är hur Sverige skall implementera direktivet om otillbörliga affärsmetoder i den svenska rätten. Staten tillsatte därför 2005 en utredning med syfte att undersöka hur detta direktiv på bästa sätt skall införlivas med den svenska rätten.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013.Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Då konkurrensen och antalet butiker har ökat idag, har konsumenten automatiskt fler valmöjligheter av inköpsställe. Ibland bestämmer sig konsumenter för att åka långa sträckor för att besöka och handla i en specifik butik, även då de troligen har mer närliggande butiker de kan välja bland. Vår undersökning inriktar sig på att få klarhet i långdistansköp. Företag kan idag använda sig av sex utvecklade konkurrensmedel för att locka konsumenter till sin butik. Dessa är läge, pris, produkt, service, människor (personal) och kommunikation.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Syftet med det här projektet är att starta en butik som säljer ekologiska och miljövänligakläder. Genom att utarbeta en affärsidé, affärsplan och göra en marknadsundersökningfår vi reda på om detta är möjligt. Idén har vuxit fram under utbildningensgång då många kurser tagit upp den miljöpåverkan våra kläder står för. En annan anledningär att Borås nyligen blivit en Fair Trade City, vilket innebär att Borås stad skaha ett visst utbud av ekologiska och miljömärkta varor.För att kunna skapa en affärsplan behövs olika verktyg och metoder, några av dessaär litterära, muntliga och undersökningar. Undersökningarna består av en påstan intervjuoch en enkätintervju som bl.a.

Senast februari år 2008 ska det analoga TV-nätet ha släckts ner och ersatts av det digitala. Samtidigt ökar hela tiden Internetanvändandet. Dessa faktorer kommer framöver att påverka vår mediekonsumtion. Utifrån ett marknadsföringsperspektiv ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur ett förändrat medielandskap även påverkar den traditionella TV-reklamen. Eftersom TV-kanalerna är beroende av intäkterna för sin överlevnad och många annonsörer är beroende av att kunna nå ut med sitt reklambudskap är det intressant att ställa frågan: hur kommer de digitala medierna och förändrade medievanor att påverka reklam i TV? Vilken utgör vår första frågställning.

: I dagens samhälle upplever konsumenter ofta att det är en djungel av information men att den trots det i vissa fall är bristfällig. Är det konsumentens uppgift att hämta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och används idag mer textilier än någonsin vilket har en stor påverkan på samhället då tillverkning sker i flera steg och kemikalier är inblandade i många processer. Kemikalier tillsätts för allt fler ändamål bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. Dessvärre kan användningen innebära allvarliga risker för människors hälsa och miljö.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Denna uppsats handlar om vilka sätt det finns att konkurrera på som butik. Vi valde att undersöka detta ämne för att vi själva har drömmar om att öppna en egen butik. Vi har undersökt butiker i Motala med dess omnejd, som har haft det väldigt tufft under lågkonjunkturen. Vilket fick oss att få funderingar på om man ska starta ett företag från grunden eller köpa ett befintligt företag. Inom detta ämne finns det massor med olika slags teorier och hypoteser kring hur man ska konkurrera.

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om.