Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Att matematikundervisningen har försÀmrats under senare Är i Sverige visar bÄde nationella och internationella studier pÄ. Orsakerna till försÀmringen anses vara mÄnga, bland annat besparingar i skolan och att elever har svÄrt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i Äk 9 pÄ Kunskapsskolan i Ystad. Syftet Àr ocksÄ att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lÀra: lÀrarna, eleverna, undervisningen, mÄlen i matematiken och lÀromedel.Jag valde att göra en enkÀtundersökning bland Äk 9 eleverna pÄ Kunskapsskolan i Ystad dÀr nivÄgrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. EnkÀtundersökningen innehöll nÄgra pÄstÄenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmĂ„gor och kunskaper i matematik, och dĂ„ med fokus pĂ„ elever i behov av sĂ€rskilt stöd.Teori:Vi utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv dĂ€r sprĂ„ket Ă€r den bro som förbinder social interaktion och individers tĂ€nkande.Vi utgick frĂ„n litteratur som berörde kommunikationens betydelse i matematikundervisningen.Vi anvĂ€nde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rĂ€tt" -innebĂ€r att lĂ€raren förklarar och anvĂ€nder slutna frĂ„gor. BĂ„de elever och lĂ€rare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i sĂ€rskilt stor utstrĂ€ckning i samtalet"Vad som helst duger" - LĂ€raren gĂ„r inte in i elevers resonemang Ă€ven om elever visar icke-fungerande lösning strategier. LĂ€raren Ă€r nöjd med rĂ€tt svar oavsett om resonemanget Ă€r korrekt eller inte. Beröm Ă€r vanligt, men utmaningar och diskussioner Ă€r ovanligt."Allt kan tas som en utgĂ„ngspunkt för diskussion" ? Öppna frĂ„gor stĂ€lls ofta, bĂ„de elever och lĂ€rare Ă€r intresserade av att kommunicera matematik.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov pÄ kursen. PÄ de flesta yrkesförberedandeprogrammen Àr det över 40 procent av eleverna som inte fÄr godkÀnt pÄ detta kursprov och 30 procent av eleverna förvÀntas fÄ ?Icke godkÀnt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lÀmnar gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg, Àr bristen pÄ motivation. Det finns dÀrför ett stort behov av att se över vilka förÀndringar som kan utföras i de teoretiska Àmnena för att öka elevernas motivation och sjÀlvförtroende pÄ de praktiska programmen.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Jag har i min undersökning sökt ta reda pÄ hur elever i skolÄr fem och sex och ett antal lÀrare ser pÄ undervisningen i matematik. Hur kan matematiksvÄrigheter ta sig i uttryck och vad beror dessa pÄ? Detta Àr tvÄ frÄgestÀllningar som Àr viktiga i min rapport. Genom att 54 elever fick besvara en enkÀt under lugna omstÀndigheter i klassrummet dÀr jag sjÀlv var nÀrvarande och presenterade mitt arbete, tror jag mig ha fÄtt tillförlitlig data frÄn eleverna som en grund till denna studie. DÀrutöver fick Ätta lÀrare besvara en enkÀt och nÄgra intervjufrÄgor att besvara utan att de sinsemellan utbytte Äsikter om.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

I en rapport frÄn Skolverket framkommer att elever uppger att de lÀr sig mest och bÀst nÀr matematiken Àr relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt dÄ undervisningen Àr varierad, flexibel och dÀr monotona rÀkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske dÄ utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnÄ i arbetet Àr att beskriva hur utomhusmatematik kan anvÀndas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lÀrarperspektiv. Detta har jag försökt svara pÄ genom att stÀlla frÄgorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lÀrare i grundskolans senare Är om utomhusmatematik och elevernas lÀrande? Vilka faktorer pÄverkar/avgör om lÀrare anvÀnder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lÀrarna exempel pÄ? Jag har utgÄtt frÄn en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat sex lÀrare för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Det har tidigare uppmÀrksammats att magnetfÀltsnivÄerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt pÄ grund av den vÀrmebÀdd som barnet ligger pÄ. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfÀltsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfÀltsnivÄer. Man har Àven funnit pÄverkan pÄ hjÀrtfrekvensvariabilitet hos barn som vÄrdats i kuvöser och hÀr misstÀnker man förhöjda magnetfÀltsnivÄer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mÀtningar kartlÀgga lÄgfrekventa magnetfÀlt i och kring tvÄ sorters kuvöser (DrÀger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har lÄngtidsregistreringar av magnetfÀltet utförts i bÄda kuvöstyperna.