Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka undervisning och lÀrande under en matematiklektion som prÀglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i Äk 3 pÄ gymnasiet. Med hjÀlp av begreppen matematikens lÀrandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lÀrande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats frÄn observationen. TvÄ slutsatser som kan dras av undersökningen Àr att eleverna stimuleras till att bli oberoende lÀrande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand Àr lÀraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas anvÀndande av matematiska resurser skulle kunna pÄverka elevernas lÀrande genom att lÀraren synliggör matematiska resurser pÄ ett mer medvetet sÀtt..

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Denna uppsats behandlar frÄgan om lÀrarens förhÄllande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lÀrare i Är 3 och 4 har denna frÄga försökt besvaras. Resultatet visar att lÀrarna har ett visst matematikdidaktiskt tÀnkande Àven om detta inte Àr nÄgot direkt medvetet utan snarare ett förhÄllningssÀtt gentemot de olika begreppen lÀrarkompetens, didaktik och Àmnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehÄll. LÀrarna förhÄller sig till matematikdidaktiken genom att de stÀller sig de sÄ viktiga didaktiska frÄgorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta Àr en matematikdidaktisk handling i sig.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur tvÄ lÀrare pÄ en skola i skolÄr 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrÄn deras kön? Vi vill Àven se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lÀrarna Àr genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att fÄ en inblick i samspelet mellan lÀrare och elev.

MÄlet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas vardag och vardagliga hÀndelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för Àmnet nÀr det gÀller att lÀra sig matematik. Undersökningen gjordes pÄ en skola, Ärskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel dÀr den svenska sprÄkmiljön Àr mycket bristfÀllig och dÀr de flesta av eleverna möter svenska sprÄket endast i sin skolmiljö. Arbetet inleddes med en skriftlig intervju dÀr eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes betrÀffande elevernas Äsikter och upplevelser om matematiklektioner. Under de fem veckorna som projektet pÄgick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat pÄ elevernas vardag. Jag gjorde Àven kontinuerliga observationer för att upptÀcka eventuella förÀndringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att vardagsanknuten matematik var intressant och lÀrorik..

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

Detta examensarbete har varit inriktat pÄ att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.FrÄgan som skulle besvaras av detta projekt var: vad Àr fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende pÄ utvecklingstid som krÀvs för vidareutveckling av systemet? Denna frÄga besvarades med hjÀlp av en analys av forskningsfronten över Àmnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde vÀldigt mycket pÄ att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det vÀldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att pÄ sÀtt fÄ ett praktiskt exempel som hjÀlpte till att besvara forskningsfrÄgan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrÄgan.