Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Denna studie undersöker effekterna av ett inkluderande respektive exkluderande förhÄllningssÀtt inom stödundervisningen i matematik i grundskolan. Fokus ligger pÄ effekterna pÄ elevernas sjÀlvförtroende och deras prestationer i Àmnet. Syftet Àr sÄledes att synliggöra vad forskningen sÀger om vilka effekter som finns. Resultatet visar att det finns fler fördelar Àn nackdelar med inkludering, till exempel finns fler lÀrare tillgÀngliga att hjÀlpa eleverna och sociala relationer Àr lÀttare att utveckla, vilket leder till bÀttre sjÀlvförtroende hos eleverna. LÀrarens roll i ett inkluderat klassrum har inverkan pÄ elevernas prestationer och sjÀlvförtroende.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap SpeciallĂ€rarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). ÅtgĂ€rdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvĂ„righeter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vĂ„rt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svĂ„righeter och Ă„tgĂ€rder, i Ă„tgĂ€rdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har ocksĂ„ avsett att undersöka hur Ă„tgĂ€rderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprĂ€ttande av Ă„tgĂ€rdsprogram och IUP.

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försÀmrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar Àmnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus pÄ att frÀmja lÀrande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lÀrarna har undersökts, men Àven vilket intresse som finns bland lÀrarna att utveckla matematiken, med mÄlet att öka elevernas lust att lÀra. Studien genomfördes HT2006 och grundades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i mellersta Sverige, samt observation av en Àmneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna var nöjda med undervisningen, baserad pÄ lÀroboken, med genomgÄng och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus pÄ kvalitetsutveckling pÄgick mellan lÀrarna.

Synen pÄ matematikundervisning prÀglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lÀrare och elev under en bestÀmd tid uppfattas ofta som en lÀrandeprocess, dÀr strÀvas efter progression, en utveckling av lÀrandeprocessen. Formativ bedömning kÀnnetecknar denna nya syn, dÀr fokus frÄn enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lÀrande baserat pÄ utveckling. Formativ bedömning Àr ett samlat namn pÄ de metoder som anvÀnds under en viss period för att frÀmja elevens lÀrande samtidigt som lÀraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgÄr ifrÄn studier kopplade till elevperspektiv.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Med föreliggande studie vill jag ta reda pÄ vilka argument tvÄsprÄkiga lÀrare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvÄsprÄkiga elevers matematikundervisning pÄ majoritetssprÄket, svenska, respektive det frÀmmande sprÄket, engelska. Ett annat syfte Àr att undersöka vad lÀrarna finner för inverkan pÄ kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och tvÄ i Sverige, synliggörs hur dessa lÀrare argumenterar inom detta omrÄde och vad de baserar sina stÀllningstaganden pÄ. Resultatet frÄn studien visar att lÀrarna ser olika syften med att bedriva undervisningen pÄ ett annat sprÄk Àn elevernas modersmÄl. De flesta lÀrare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till sprÄkutveckling Àn matematikutveckling.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) anvÀnds i allt högre omfattning i undervisningen. FrÄgan Àr om och hur undervisningen förÀndras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur anvÀndningen av IKT inverkar pÄ elevernas agerande i nÄgra olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrÄn hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fÄtt tillgÄng till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehÄllet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

Examensarbetet ger en bild av bÄde lÀrares och forskares syn pÄ matematiksvÄrigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka omrÄden i matematiken som elever med matematiksvÄrigheter har mest problem med samt hur lÀraren förklarar och underlÀttar matematiken för dessa elever. BÄde forskningen och de lÀrare vi intervjuat Àr överens om att begreppet matematiksvÄrigheter Àr vÀldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktÀr. I vÄra intervjuer framkommer att positionssystemet, brÄk, procent, enheter, multiplikation och division Àr de omrÄden som kan stÀlla till mest problem för elever med matematiksvÄrigheter.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.