Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad?s teori om att ?varje invandrare är en utvandrare?.

Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Vi lever idag i ett informationssamhälle, där mängden av information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet ?konsolideringar av informationssystem? blivit ett populärt koncept. Begreppet är nytt och i dagsläget finns ingen sammanställd teori med åtgärdsförslag som företag kan nyttja i sina konsolideringsarbeten, vilket dock författarna till denna uppsats gjort. I uppsatsen sammanställs och kategoriseras de olika konsolideringsteorierna, och en empirisk studie av ett företags teoretiska mognadsgrad gällande konsolideringar redovisas.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska flickor som bär slöja samt tre muslimska flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Abstract För att vi i fortsättningen skall kunna ha ett allmänt försäkringssystem med legitimitet, krävs det att tron på systemet är så pass stark att det inte finns en känsla av att det går att fuska sig till förmåner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och fusk. Huvudmålet är snarare att minska felen och fusket för att upprätthålla rättsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns får vi ett bräckligt system som när som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen är att analysera själva fenomenet bidragsfusk med hjälp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför fusk förekommer.

Bakgrund: Trots en ökad bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostäder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostäder om året för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostäder. Den svenska småhusmarknaden har under de senaste åren upplevt ett kraftigt fall i försäljningen av småhus. Prognosen för 2012 är en produktion på 5000 småhus att jämföras med 2008 då 12 800 småhus producerades.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

AbstractKnowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge.

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen.

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid.

Affärsvärlden förändras konstant och företag måste finna sätt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det är att införa ett affärssystem. Införandena är dock komplexa och medför förändringar ? både vad gäller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnå de tekniska fördelarna, måste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning.