Sökresultat:
383 Uppsatser om Tvćdelat - Sida 24 av 26
TeaterförestÀllning i skolan : En kvalitativ studie om hur teaterlÀrare arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program med att skapa teaterförestÀllningar
Jag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.
Ungdomars lust och intressen i skolans undervisning : hur ser skolan ut idag? - och hur kan man göra skolan bra och intressant?
Detta examensarbete handlar om hur man kan förbÀttra elevers lÀrande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras vÀrld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populÀrkulturen kan anvÀndas i undervisningen för att skapa vÀlbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. PopulÀrkulturen och mediekulturen hjÀlper ocksÄ till att fÄnga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer.Min frÄgestÀllning Àr vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen genom en analys av lÀget i dagens skola. Analysen Àr till största del Àr baserad pÄ intervjuer gjorda med elever och lÀrare pÄ GÄngsÀtra gymnasium.
TeaterförestÀllning i skolan. : En kvalitativ studie om hur teaterlÀrare arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program med att skapa teaterförestÀllningar.
SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.
Hur motiveras en projektledare?
Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förlÀggsparallellt löpande med varandra. SÄvÀl projektmedlemmar som projektledare har oftaansvarsomrÄden inom flera projekt parallellt och dÀrmed ett delat fokus. För att kunnasÀkerstÀlla projektens resultat krÀvs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpÄfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebÀra. Det Àr dÀrförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.DÄ projektorganisationen leds och drivs av projektledaren Àr det ofta genomprojektledaren som medlemmarna fÄr sin feedback och kommunikation frÄn denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmÄga att motivera andra och Àr dÀrmed en avgörande faktor för projektetsresultat.
Kontextuellt unika FörÀndringsprocesser : En Case-studie av tvÄ östtyska företag som överlevde Berlinmurens fall
Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Ăsttyskland och kapitalistisk VĂ€sttyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Ă
terföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förÀndringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svÄrt att anpassa sig till de nya omstÀndigheterna och konkurrera med de modernare vÀsttyska företagen.
Svensk kod för bolagsstyrning: Kvalité eller inte? : En granskning av kvalitetsbedömningen för svenska bolagsstyrningsrapporter
I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.
Nyttan av LCC-analyser vid planering av underhÄllsarbete i SL:s spÄrtunnlar
Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag anvÀnds vid planeringen av underhÄllsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL Àr ett aktiebolag som Àgs av Stockholms LÀns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms lÀn, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hÀlften av strÀckningen gÄr i tunnlar.Ett stÀndigt pÄgÄende underhÄllsarbete av tunnlarna krÀvs för att sÀkerstÀlla en god funktion. Ibland Àr Àven större underhÄllsÄtgÀrder nödvÀndiga, vilka, genom exempelvis avstÀngning med ersÀttningstrafik, till större utstrÀckning pÄverkar omgivningen. Hur underhÄllet organiseras och planeras Àr av stor ekonomisk betydelse och hÀnger Àven direkt ihop med anlÀggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mÄtt pÄ en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhÄllskostnader.
Ergonomisk varumÀrkning : En studie om konsumenters uppfattning om produkter tillverkade under ergonomiska arbetsförhÄllanden
Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav pÄ moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har dÀrmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika omrÄden. Ett av dessa Àr stöd för anstÀllda, till vilket anstÀlldas ergonomiska arbetsförhÄllanden kan rÀknas till. Idag finns en rad olika varumÀrkningar för produkter som pÄ olika sÀtt kan anses vara etiska.
Informationsbyte i lÀsarkommentarer pÄ sajten di.se
I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.
Kulturkrockar - Ur ett managementperspektiv
För att skapa ökad förstÄelse och utveckla positiva och hÄllbara affÀrsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lÀra sig om kultur och kulturers pÄverkan i organisationer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn kultur som nÄgot som definierar grupper av mÀnniskor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sÀtta kÀppar i hjulet och skapa konflikter mellan mÀnniskor eller grupper, sÄ kallat kulturkrockar.Uppsatsen Àr skriven ur ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och materialet som hÀmtades in var frÄn sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgÄtt ifrÄn Hernadis tolknings modell genom att stÄ under, stÄ över och till slut stÄ istÀllet för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken pÄ olika sÀtt.
Ăr det tanken som rĂ€knas? : en undersökning av möjligheten att stimulera utvecklingen av elevers etiska tĂ€nkande och agerande
I denna uppsats belyses moralutveckling frÄn tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlÀrningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmÀrksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. DÀrefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrÄn vilka man sedan kan stadiebestÀmma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfrÄga behandlar möjligheten att pÄverka elevers moralutveckling och dÀrmed Àven deras etiska handlande. MÄnga forskare har uttryckt sin Äsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen pÄ allvar, och se det som sitt ansvar att hjÀlpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lÀmpliga beslut, samt motivera dessa beslut.
Minirevolutionen: En konsekvensanalys av Àndrade byggregler för utformning av studentbostÀder
Idag rÄder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillvÀxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt nÄr antaletstudenter rekordnivÄer varje Är, och det byggs alldeles för fÄstudentbostÀder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begrÀnsas av byggreglerna gÀllande frÀmstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrÄgasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trÀdde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).
Kunskapsrelationer och kunskapsföretag : En studie av miljöteknikbranschen i Stockholmsregionen
Det Àr mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sÄdant för att fÄ fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder pÄ att organiserade mentorprogram för kvinnor Àr ett effektivt sÀtt att öka antalet kvinnor pÄ ledande positioner. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriÀren har betytt för deltagarna samt vad de anser Àr orsaken till den lÄga representationen av kvinnor pÄ ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda pÄ hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjÀlp av teorier frÄn genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).
Papegojor och spel : En analys av monologen och dialogen i Samuel Becketts I vÀntan pÄ Godot och Slutspel
Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) tvÄ dramer I vÀntan pÄ Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de bÄda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man dÀrav kan dra om sprÄk och berÀttande. Fokus har legat pÄ hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den Àr under stor pÄverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i tvÄ delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I VÀntan pÄ Godot och dÀrefter Slutspel. De bÄda delarna Àr sedan i sin tur uppdelade i tvÄ delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I vÀntan pÄ Godot har kallats ?MissförstÄnd och minne? och dÀr har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförstÄndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens pÄverkan av karaktÀrernas bristande minne.
MÄrdhunden ? ett hot mot europeiska ekosystem?
MĂ„rdhunden Ă€r en invasiv art i Europa och har tack vare sin generalistiska diet, hög reproduktivitet och stor anpassningsbarhet lyckats etablera sig i stora delar av Nord-, Ăst- och Centraleuropa. Den introducerades i tidigare vĂ€stra Sovjetunionen mellan 1929 och 1955 med syftet att fĂ„ ett nytt pĂ€lsdjur att jaga. DĂ„ mĂ„rdhunden gĂ€rna vandrar lĂ„nga strĂ€ckor spred den sig snart frĂ„n utsĂ€ttningsomrĂ„dena och etablerades i Europa. I dagslĂ€get finns det en oro för att den ska pĂ„verka andra arter och deras ekosystem samt att den ska sprida olika parasit- och virussjukdomar. Min studie undersöker om man sett nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ andra arter och huruvida mĂ„rdhunden fungerar som sjukdomsspridare.