Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område.

Syftet med uppsatsen är att analysera OMHEX utveckling och integrering på den baltiska marknaden och utifrån etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vårt ämne genom att göra en fallstudie. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vår analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller räcker inte till för att förklara OMHEX etablering och integrering av den baltiska marknaden.

Bakgrund: Företag behöver i dagens samhälle robusta och pålitliga datasystem. För att bygga ett väl fungerande nätverk måste dessa baseras på bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stärkt konkurrensen på marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hårdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och användning skiljer sig åt mellan olika operativsystem.Syfte: Syftet med detta arbete är att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras på operativsystem i datanätverk. Vidare skall vi använda modellen till att jämföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanätverk under nätverkets livstid.Genomförande: För att uppnå vårt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga på tio olika organisationer.

Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid.Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen. BIM för anläggningsprojekt är inte lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Det här arbetet undersöker om heuristik i en algoritm kan förbättra optimeringen av postdistributionsnätverk. Som optimeringsalgoritm används hill climbing och heuristiken appliceras på mutationsoperatorn. För att utvärdera mutationsoperatorn skapas en förenklad modell av ett postdistribueringsnätverk. Ett befintligt postdistribueringsnätverk används som utgångspunkt för den förenklade modellen för att snabbt kunna få en bra och realistisk modell. Resultaten av undersökningen indikerar på att den heuristiska mutationsoperatorn sänker tiden det tar att hitta en bra lösning jämfört med att använda en slumpmässig mutationsoperator..

I denna uppsats undersöks begreppet outsourcing och tillika möjligheter samt begränsningar i ett företag som tillverkar egna produkter och som är verksam inom IT-branschen. Vi har även skapat en ny modell för att analysera, förbereda och utföra outsourcing för produkttillverkande IT-företag. Modellen består av tre faser: analys fas, förberedande fas och utförande fas. Genom kvalitativ fallstudie på ett IT-företag, tillämpar vi den nya modellen för outsourcing..

Både den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mål att stärka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbärare samt att öka mångfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjänster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillräckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), där sektorerna tillsammans ska definiera samhällsutmaningar, forma insatser, nå gemensamma mål och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, Frälsningsarmén och Bräcke Diakoni i syfte att nå gemensamma mål i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte är att undersöka organisationernas syn på samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda på i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers påverkansgrad och delaktighet inom samhällsutveckling har stärks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Vectura är ett företag vars verksamhet är koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mål är att hitta bättre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige använder cykeln som transportmedel men cyklingen är i hög grad beroende av vädret som varierar hela tiden. Det varierande vädret gör det svårt att se hur cyklingen förändras över tiden och för att kunna se denna förändring behövs en modell som rensar cykelflödet från vädrets påverkan.Syftet med denna rapport är just att utveckla en sådan modell. Denna modell ska tas fram med hjälp av dels cykelflödesdata och dels väderdata från ett antal gator i städer runt om i Sverige och ska vara tillämpbar överallt i landet.Metoden som används för att ta fram modellen är multiplikativ tidsserieregression. Då syftet är att ta fram en rikstäckande modell måste en gemensam variabeluppsättning väljas som vi ska använda oss av när vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jämförelsestudie mellan kreditbetyg från kreditvärderingsföretaget Moody?s och mått på konkursavstånd beräknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation och mått på skuldsättningsgrad som enda informationskälla.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.