Sök:

Sökresultat:

941 Uppsatser om Tvć Dagar - Sida 61 av 63

Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka historiebruk barnförfattare anvÀnder sig av nÀr de skriver om historia och att ta reda pÄ vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterÀra böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. MÄlet Àr att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att lÀsa skönlitterÀra böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istÀllet fokusera pÄ författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen bestÄr av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att pÄ ett vetenskapligt sÀtt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjÀlp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

SAMMANFATTNING NĂ€r man i tidigare undersökningar studerat betesgĂ„ng för mjölkkor har klimatet pĂ„ betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vĂ€rme som hon mĂ„ste avge till sin omgivning för att kunna bibehĂ„lla sin kroppstemperatur. De sĂ€tt som djuret kan avge vĂ€rme pĂ„ Ă€r begrĂ€nsade och pĂ„verkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsĂ€ttningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fĂ„, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frĂ„n 22,4 till 34,7ÂșC. DĂ„ djurskyddslagen skall frĂ€mja djurens hĂ€lsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att vĂ€lja uppehĂ„llsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut pĂ„ betet vid niotiden pĂ„ förmiddagen och var dĂ€refter fria att gĂ„ in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvĂ€llsmjölkning omkring klockan tre pĂ„eftermiddagen.

"Sunt förnuft rÀcker lÄngt ? om man tar sig tid till att reflektera!" : en kvantitativ studie om lÀrares upplevda hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vilka faktorer i lÀrares arbetsmiljö i storstad och mindre tÀtort, som samvarierar med lÀrares upplevda hÀlsa. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lÀrarna som stressorer vilka pÄverkar deras upplevda hÀlsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lÀrarnas upplevda hÀlsa? (3) Hur korrelerar lÀrarnas upplevda hÀlsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkÀter har anvÀnds för att kunna besvara och analysera syftet och frÄgestÀllningarna. I huvudsak har enkÀten utformats med fasta svarsalternativ. Ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval har gjorts i val av skolor, dÀr lÀrare pÄ respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanstÀllningen.

Naturliga skogsbrÀnder i Sverige : blixtantÀndningars spatiala mönster och samband med markens uttorkning

BrÀnder Àr en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan mÀnniskan kom in i bilden finns det förutom de blixtantÀnda, naturliga brÀnderna ocksÄ antropogena brÀnder. Efter att skogen blev vÀrdefull i Sverige bekÀmpas dock brÀnderna effektivt och mÄnga brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. AnstrÀngningar lÀggs idag pÄ kontrollerade hygges- och naturvÄrdsbrÀnningar i syfte att frÀmja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstÄnd i skogen. Det hÀr arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antÀndningar, deras sÀsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krÀvs för att de ska kunna intrÀffa.Arbetet baseras pÄ insatsrapporter frÄn sammanlagt 45 Är med olika grad av anvÀndbarhet.

Ensilagestrukturens inverkan pÄ Àtbeteende och beteendestörningar hos mjölkraskvigor :

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras nÀringsmÀssiga behov, men som inte alltid tar hÀnsyn till nötkreaturs naturliga Àtbeteende. Viktiga faktorer som pÄverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur Àr grovfodrets partikelstorlek och fibersmÀltbarhet, samt andelen fiber frÄn vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill sÀga partikelstorlek samt fiberinnehÄll och smÀltbarhet, pÄ Àtbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes pÄ en privat mjölkgÄrd utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i tvÄ grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i Äldrarna 3 till 7 mÄnader och en Àldre grupp med 27 kvigor i Äldrarna 9 till 14 mÄnader. Försöket utfördes enligt change-over-design med tvÄ behandlingar och tre försöksperioder å tre veckor.

MiljöhÀndelser - sÀlja av eller sitta kvar? : miljöhÀndelser och pÄverkan pÄ aktiekursen

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Flödesoptimering av sintringsprocess för hÄrdmetall : KartlÀggning & kapacitetsförbÀttring av materialflödet vid Sandvik Mining AB i VÀstberga

Examensarbetet har genomförts pÄ Sandvik Mining i VÀstberga, under vÄren 2012. Produktionsenheten tillverkar hÄrdmetall som anvÀnds för bland annat krossning och borrning av berg. Tillverkningen har tvÄ processteg; pressning av hÄrdmetallpulver och dÀrefter sintras den pressade kroppen. Sintringen saknar ett uppföljningssystem för Äterkoppling av driftdata. DÀrmed saknas kunskap om hur stor kapacitet som finns.Syftet Àr att kartlÀgga sintringsugnarnas kapacitet med hÀnsyn till driftsÀkerhet, tillgÀnglig tid samt Àven den tillgÀngliga ugnsvolymen.

UtvÀrdering och utveckling av vÀrdeflödeskedjor pÄ BoRö Pannan AB: Förslag till förÀndring frÄn tillverkning mot prognos till tillverkning mot order

Det hĂ€r examensarbetet har utförts pĂ„ BoRö Pannan AB, som Ă€r ledande inom norden dĂ„ det gĂ€ller tillverkning av ackumulatortankar och solfĂ„ngare. Den största verksamheten ligger i Kalix, men verksamhet finns ocksĂ„ i Motala, ÖvertorneĂ„ och Bosnien. Syftet med projektarbetet var att försöka korta deras ledtider för att bland annat förbĂ€ttra omsĂ€ttningen och effektivisera produktionsflödet genom fabriken i Kalix sĂ„ att icke vĂ€rdeadderande arbete kunde minimeras. För att Ă„stadkomma detta sĂ„ utnyttjades det existerande verktyget vĂ€rdeflödesanalys. För kartlĂ€ggningen av nulĂ€get sĂ„ valdes ackumulatortanken IVT 185/40 FR.

MiljöhÀndelser - sÀlja av eller sitta kvar? : En kvantitativ studie kring samband mellan offentliggörande av : miljöhÀndelser och pÄverkan pÄ aktiekursen

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

FotgÀngares singelolyckor: En studie av halkolyckor i LuleÄ

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

Haptoglobin som biomarkör för inflammatoriska luftvÀgstillstÄnd hos hÀst

LuftvÀgsproblem Àr vanligt hos hÀst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hÀstar Àr eftertraktat. Att anvÀnda sig av biomarkörer inom veterinÀrmedicin Àr ett effektivt sÀtt för att fÄ underlag för att stÀlla diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. PÄ marknaden finns idag ett instrument för att mÀta HaptoglobinvÀrdet i blodet hos hÀst. Denna litteraturstudie uppmÀrksammar vilken information som finns angÄende Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att anvÀnda denna som biomarkör för lunglidande hos hÀst. Haptoglobin Àr ett positivt akutfasprotein.

Antigena strukturer av betydelse för ett skyddande förvÀrvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV) : Antigenic structures involved in development of protective acquired immunity against equine infectious anemia

Denna litteraturstudie undersöker vilka immunogena strukturer som har betydelse för utveckling av ett skyddande förvÀrvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV). Ekvin infektiös anemi (EIA) Àr en virussjukdom som drabbar hÀstdjur. Den kÀnnetecknas av ett förlopp med periodiska viremier Symtomen som ses i samband med viremi orsakas av proinflammatoriska cytokiner frÄn det medfödda immunsvaret. VÀrden blir vanligtvis asymtomatisk inom ett Är efter infektion, dÀrefter fortsÀtter individen att vara persistent infekterad under resten av livet. EIAV kan överföras via kanyler eller blodsugande vektorer (bromsar och stallflugor) som intar blod frÄn hÀstar med viremi. Virus frÄn blodet pÄ insektens mundelar förs ut i cirkulationen nÀr den biter en ny hÀst. Viruset infekterar och replikerar i makrofager, vilket leder till att vÀvnader som har rikligt med makrofager har höga virustitrar, Àven om halterna varierar med infektionsfas och virulens hos virusstammen. Ett cellmedierat förvÀrvat immunsvar förmodas vara en mycket viktig faktor för att begrÀnsa virusreplikationen under den akuta fasen.

Optimering av slaggkemi vid smÀltning och konvertering av Àdelmetallslam i en Àdelmetallkaldougn

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmĂ€ltning av anodslam pĂ„ Ă€delmetallverket. Den ekonomiska utvĂ€rderingen visar att Ă€delmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje mĂ„nad blir kvar i den slagg som lĂ€mnar verket för att ytterligare en gĂ„ng genomgĂ„ smĂ€ltning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas sĂ„ledes i ca 30 dagar med rĂ€ntekostnader som följd. Uppgiften var dĂ€rför att försöka utröna orsaker och föreslĂ„ tĂ€nkbara Ă„tgĂ€rder för att komma till rĂ€tta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tĂ€nkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smĂ€ltningen och konverteringen av anodslammet.

DjurskyddshandlÀggarnas arbetssituation med avseende pÄ hot, vÄld och stress samt hur det pÄverkar deras djurskyddsbedömningar

Före Är 2009 lÄg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till lÀnsstyrelserna. Kontrollresurser i antal Ärsarbetskrafter minskade nÄgot efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade pÄ minskade med 22 % första Äret och Äret dÀrpÄ med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan lÀnsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största kÀllorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist pÄ samordning, organisatoriska begrÀnsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handlÀggare Àr ett yrke dÀr hot och vÄld förekommer, inte bara under inspektioner utan Àven i sociala medier.

Stadsanalys för Kalix centrum: analys och förslag till förbÀttringar för ökat folkliv

Med anledning av det ökade trycket för etableringar i Kalix centrum har kommunen bedömt att det finns behov av att förnya den fördjupade översiktsplanen för Kalix centralort. KöpmÀn efterfrÄgar attraktiva butikslÀgen samtidigt som det finns behov av varierande boendeformer som ger förutsÀttningar för en stad med mÄngfald, dÀr mÀnniskor i alla Äldrar kan leva, bo och verka. Kommunen har dessutom starka ambitioner vad gÀller att stÀrka de offentliga rummens roll i Kalix centrum, med utgÄngspunkt frÄn mÀnniskors behov och den mÀnskliga skalan, för att kunna skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar och som Àr attraktivt och tillgÀngligt för alla. Syftet med examensarbetet har varit att utföra en grundlig stadsanalys utifrÄn tre vÀl etablerade metoder: Kevin Lynchs visuella analys, Jan Gehls analys samt Bill Hilliers rumsligt strukturella metod (Space Syntax). Stadsanalysen belyser stadens kvaliteter och brister, för att utifrÄn dessa formulera förslag till ÄtgÀrder i den fysiska strukturen, i syfte att öka stadslivet i Kalix centrum.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->