Sökresultat:
2178 Uppsatser om Tvärsprćkligt inflytande - Sida 61 av 146
Biblioteket - ett konstverk som brukas. En studie av bibliotekspersonalens inflytande i planeringsarbetet inför byggandet av Almedalsbiblioteket
Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..
Maktabalans : Förhandlingssystem och lönebildning
Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning pÄverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus pÄ industrin. Förhandlingssystemets struktur pÄverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tÀnker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, sÄ att om exempelvis arbetsgivarna stÄr starkast blir löneökningarna mindre Àn om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur Àr graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivÄ gÄr att koppla till vilken maktrelation som rÄder.
Revisionsplikt & Skattefel i Sverige : Hur resonerar intressenter pÄ den Sociopolitiska arenan?
Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.
Planering - ett spel om stadens framtid : en studie om planeringsprocessen, aktörer och medborgarnas effekt pÄ processen
Syftet med detta kandidatsarbete Àr att skapa en förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens samhÀllsplaneringsprocess stÄr inför samt hur den ger uttryck i dagens samhÀllen. Det Àr Àven att undersöka processens aktörer och dess inflytande. Genom en litteraturstudie ges ett historiskt och teoretiskt perspektiv pÄ svensk samhÀllsplanering. Uppsatsen belyser Àven vilka aktörerna Àr i planeringsprocessen samt medborgarnas roll.
Genom en fallstudie studeras omrĂ„det Ălvstaden i Göteborg som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar dĂ€r man valt att lĂ„ta medborgarna medverka redan i ett tidigt stadie av
processen i form av en omfattande medborgardialog.
Resultatet av litteraturstudie samt fallstudie visar hur dagens samhĂ€llsplanering Ă€r ett maktspel mellan offentliga och privata aktörer. Ăven medborgarna har teoretiskt sett
en roll i planeringsprocessen, men i praktiken upplevs denna ofta som begrÀnsad..
?Alla kunde se att jag Àr hÀr? : Elva barns tankar och synpunkter pÄ sitt eget deltagande i olika barnprogram i TV
Syftet med denna uppsats Àr att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar pÄ sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i Äldrarna 8-17 Är belyses aspekter sÄsom inflytande, kÀnsla av delaktighet och möjligheter till pÄverkan, betydelsen av att fÄ medverka i TV samt tankar om kÀndisskap och att bli sedd. NÀmnda aspekter sÀtts sedan i relation till barnrÀttskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och förestÀllningar om barndom.Studiens teoretiska utgÄngspunkter har makt som övergripande tema och berör tre omrÄden. Först belyses begreppen makt och diskurser, dÀrefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhÀllet genom bland annat media och slutligen presenteras teorier frÄn barndomsforskning dÀr maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgÄr att ett vuxet förhandsarbete prÀglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra nÄgra större förÀndringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sÀgas gÄ stick i stÀv med barnrÀttskonventionen. Barnen Àr dÀrmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.
En studie om arbetstillfresdsstÀllelsen och den psykosocialaarbetsmiljön pÄ ett företag i mellansverige
OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..
Friskfaktorer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetares vÀlbefinnande
Den stressrelaterade ohÀlsan har ökat drastiskt pÄ senare Är. För att vÀnda denna trend Àr det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men Àven stÀrka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bÀttre hÀlsa och vÀlbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förstÄelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan frÀmja bÀttre hÀlsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares vÀlbefinnande. EnkÀtsvar frÄn anstÀllda pÄ ett revisionsbolag lÄg till grund för studien.
Neoliberalismens inflytande pÄ den svenska utbildningspolitiska diskursen
I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utstrÀckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen prÀglas av neoliberalismen Ären 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrÄn den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen Àr utbildningsposten i de Ärliga budgetdebatterna Ären 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet anvÀnder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt tvÄ diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmÀtningar, dÀr PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering.
Samarbetsprocess som planeringsverktyg - en fallstudie om ett samverkansprojekt mellan byggherre och brukare
NÀr flera parter gÄr in i en samverkansprocess för att diskutera lösningar i en problemstÀllning eller arbetar mot en sÀrskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bÀr med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den hÀr kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut nÀr brukare och tjÀnstemÀn arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en planeringsprocess. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring brukarmedverkan i planeringsprocessen. MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera vilka faktorer som har pÄverkat samverkansprocessen mellan brukare och byggherre i fallstudien.
Flexibel arbetstid: pÄverkas den anstÀlldes psykosociala arbetsmiljö av den flexibla arbetstidens nivÄ i organisationen?
Begreppet flexibilitet attraherar bÄde anstÀllda och organisationer i arbetslivet. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att söka svar pÄ vilken betydelse flexibel arbetstid har för anstÀlldas psykosociala arbetsmiljö. Det hypotetiska antagandet var att ett arbete med en högre nivÄ av flexibel arbetstid resulterar i en bÀttre psykosocial arbetsmiljö för de anstÀllda. Antagandet grundar sig pÄ att flexibel arbetstid kan innebÀra ett större inflytande över arbetstiden för de anstÀllda. En kvantitativ undersökning genomfördes vid FörsÀkringskassan och Tekniska förvaltningen i LuleÄ, vilka har liknande administrativa miljöer men olika nivÄer av flexibel arbetstid för sina anstÀllda.
Familjens betydelse under institutionsbehandlingen - en jÀmförelse mellan institutioner i Sverige och Polen
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handlÀggare inom socialtjÀnstens öppenvÄrd för vuxna mÀnniskor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handlÀggare som arbetar inom socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn empowermentteorin sÄ som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams.
FörsÀkringstagarnas ökade informationskrav i
livförsÀkringsbolag: en uppsats med anledning av den senaste
tidens skandaler och aktuellt lagförslag
Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill frÀmst skÀrpa kraven pÄ information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport frÀmst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar sÀkerstÀllandet av transaktioner mellan sig och nÀrstÄende företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnÄ ett marknadsmÀssigt förhÄllande varierar och lösningen pÄ detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krÀvs vid internprissÀttningsfrÄgor och att en best practice för branschen om möjligt bör faststÀllas. Finansinspektionen ska för att nÄ detta genomföra en granskning av nu gÀllande vÀsentliga koncerninterna avtal.
Gnosjöandan och Aliiansmissionen : Analys av tre intervjuer med medlemmar i Alliansmissionen om förhÄllandet mellan företagsliv och frikyrklighet i Gnosjöregionen
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon relation mellan den starka företagarkulturen och de mÄnga frikyrkoförsamlingarna i Gnosjöregionen. Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med tre medlemmar ur Alliansmissionen.Informationen som kommer fram i intervjuerna har till stora delar analyserats mot Webers bok Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. I grunden bygger idén till uppsatsen pÄ Webers teori om hur kalvinismen gynnade kapitalistisk framgÄng.Att det finns en relation mellan frikyrkorna och nÀringslivet i regionen framkom tydligt i intervjuerna. Bygdens historia har ocksÄ haft stor betydelse för hur bÄde religion och företag har utvecklats. Likheter med Webers teori finns men dÀremot har det under detta arbetes gÄng inte gÄtt att se nÄgot direkt inflytande frÄn kalvinismen i omrÄdet.
Klivet in i hemmets trygga sfÀr : Mannen som hot och utopi hos Maria Sandel
Denna uppsats har som syfte att undersöka hur mannen konstrueras hos Maria Sandel. NÄgra noveller ur Vid svÀltgrÀnsen och andra berÀttelser analyseras, liksom ett par kapitel ur Familjen Vinge, samt en episod ur Mannen som reste sig.Tesen Àr att mannen hos Sandel konstrueras i förhÄllande till hemmet. Vid detta kan man urskilja tvÄ roller. Den ena Àr mannen som sabotör, den andra Àr mannen som konstruktör. Mannen som konstruktör blir ocksÄ, i sin kontext, till en utopi.Fokus för analysen Àr skötsamhetsbegreppet och hemmet.
Vem bestÀmmer? - Barns rÀtt till förhandling om förskolans regelverk (Who decides? - The child's right to negotiate about the preschool rules)
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur
barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar
regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att
kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns
perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn
ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation
och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.