Syfte: Undersökningen syftade till att utforska hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vården. Syftet var även att undersöka hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever rehabilitering och sitt inflytande avseende läkemedelsbehandlingen.Metod: Studien är kvalitativt deskriptiv och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara frågeställningarna. Fem unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom i åldrarna 18-25 blev intervjuade.Resultat: Huvudparten av respondenterna upplevde att de var mycket delaktiga i vården. Vid sjukskrivning från studier och arbete är rehabilitering i form av gruppverksamheter värdefull. Några respondenter uppfattade att gruppverksamheten medför höga kostnader.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen.

SammanfattningSyftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att elevens utvildning blir den bästa möjliga om eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lärande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

A1254De senaste åren har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmänhetens och mediernas intresse. Banco är en av de fondförvaltare som blivituppmärksammade i medierna för att aktivt påverka företag som de har aktieinnehav i attförändra sina arbetssätt för att stämma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte är att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrån soft regulations . Dessa är en typ av regleringar som skiljersig från traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet är Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgångspunkterna. Det empiriska materialet består av sekundärdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter återger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.

Genom en empirisk studie undersöker denna uppsats på vilka sätt och i vilken utsträcking man i en svensk högstadieskola efterföljer läroplanen vad gäller elevers rättigheter till inflytande över undervisningen. Undersökningen baseras på intervjuer med både elever och deras lärare. Resultaten av intervjuerna jämförs med varandra, och mot läroplanerna Lgr11 och Lpo94. Eleverna upplever sina möjligheter till inflytande som begränsade, medan lärarna ger en lite mer positiv bild av deras samspel i den här frågan. Det framkommer även att man arbetar mycket med att öka elevinflytandet på skolan, men att man har en lång väg att vandra innan man lever upp till läroplanernas paragrafer..

Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande.

According to pre-school curriculum, the children´s needs and interests from the basis for the design and planning of the educational activities. The curriculum also highlights that all children should have the opportunity to satisfy their increasing ability to influence the content and approach. The purpose of this study is to examine whether and how teachers work in involving children's influence and interest in forest excursions.The essay is based on a qualitative approach in which we have chosen to carry out unstructured observations by a team of three educationalists. The study includes children of 3-5 years of age.The results show that the educationalists take advantage of children's interests and needs foremost in conversations. The children are given the possibility of influence that of which concerns only themselves and nobody else.