Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

SammanfattningDet finns indikationer pÄ att samarbetet mellan konstruktörer och arkitekter inte ska vara bra. Tidigare studier har gjorts inom Àmnet och en av dem tittar tillbaka pÄ hur relationen sÄg ut pÄ under 20-talet respektive 60-talet. Denna rapport kommer titta pÄ hur samarbetet ser ut idag, finns det samarbetssvÄrigheter mellan dessa tvÄ yrkesgrupper? Finns det nÄgot under de olika utbildningarna som skulle göra att en ökat förstÄelse för den andra yrkesrollen, gjorde att ett senare samarbete blev bÀttre? Inga personer frÄn utbildningar intervjuas pÄ grund av arbetstiden för rapporten, utan kommer endast ge en översikt av de tvÄ utbildningarna. För resultatet har en kvalitativ forskning gjorts.

This two year masters thesis is written in the scientific field of library- and information science. The purpose of the study is to investigate the collaboration between teachers and librarians in different types of school library organisations. Two school libraries with only the school as a target group, two integrated public- and school libraries, one school library division and one public library that provides the school with school library services has been studied. The study takes place in Uppland.The theoretical framework used is based on Montiel-Overall and her four models of collaboration: coordina-tion, cooperation, integrated instruction and integrated curriculum. The first research question focuses on the col-laboration between teachers and librarians based on each of the TLC-models.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien Àr Kina och samarbetet har ökat dÄ allt fler svenska företag etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag dÀr allt fler affÀrsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur affÀrskulturella skillnader pÄverkar affÀrsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska ocksÄ leda till svar om hur guanxi pÄverkar affÀrsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgÄr frÄn teorier kring kulturella dimensioner, AffÀrskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affÀrskultur.Metod: Vi har i studien utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och anvÀnt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av vÄra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affÀrskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of the work of school librarians with pupils with dyslexia. In addition, the study investigates the cooperation between school librarians and pedagogues concerning the pupils with dyslexia. The two theoretical points of departure are: theory of profession and a model of cooperation built upon Louise Limberg?s and Lena Folkesson?s three categories of librarians? experiences of cooperation with teachers. Qualitative semi- structured interviews with eight qualified librarians constitute the empirical material.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar Ärligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nÀra positiv relation mellan demenssjuka och vÄrdare kan fÄ den sjuke att fungera bÀttre. Syftet med studien var att belysa vad omvÄrdnadspersonal pÄ kommunala gruppboenden upplevde som förutsÀttningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppssprÄkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssÀtt, Stabil personalgrupp, InstÀlld pÄ den andres behov, KÀnsla av otillrÀcklighet och Resursbrist.

PÄ lÀkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som Àr tÀnkt att ge en delad, sÀker arbetsplats pÄ Internet sÄ att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera anvÀndare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgÀnglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som pÄverkar hur nöjda anvÀndare Àr med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillÀmpas pÄ domÀnen CSCW-system. De metoder som anvÀnts Àr en större enkÀtundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnÄtts under arbetets gÄng.Ett av de största problemen Àr att eRoom inte anvÀnds till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. IstÀllet anvÀnds det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nÀra varandra och har andra sÀtt att kommunicera och samarbeta.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Globaliseringen i vÀrlden har haft stor inverkan pÄ hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgrÀnser men kulturella skillnader tycks Àven det vara en pÄverkansfaktor gÀllande internationella samarbeten.Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes Àven hur dessa insatser pÄverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frÄgor genomfördes intervjuer av anstÀllda pÄ denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida.Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av mÄluppfyllelse.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvÄrd pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta stÀller sÀrskilda krav pÄ samordningen. De frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara Àr vad som hÀnder nÀr utomstÄende professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvÄrden ska medverka i ett sjukvÄrdsteam samt vilka sÀrskilda krav denna situation stÀller pÄ samordningen. För att besvara frÄgorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i frÀmst en sjukvÄrdskontext anvÀnts. En fallstudie genomfördes pÄ avdelningen för luftburen intensivvÄrd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr Ätta intervjuer genomfördes med professioner pÄ avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans grÄzon- En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma HÄkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur lÀkemedelsbranschen anvÀnder sig av sociala medier utifrÄnde förutsÀttningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger pÄ Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom lÀkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder pÄ att lÀkemedelsbranschen har insett att sociala medier Àr en viktig del förbranschen i bÄde omvÀrldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framtrÀdande roll i den dagliga omvÀrldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I anvÀndandet avsociala medier handlar det frÀmst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. PÄ grund av lagen kan inte lÀkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sÀtt attÀndÄ föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, LÀkemedel, OmvÀrldsbevakning.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjÀnstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjÀnst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjÀnstpersonal Àr en förutsÀttning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.