Samarbeten mellan nÀringsliv och mindre konventionella samarbetspartners sÄsom olika bistÄnds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör Àr Sida, en myndighet vars verksamhet delar mÄnga karaktÀrsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundÀrdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter Àr delad monetÀr risk, möjlighet att tillÀmpa CSR, tillgÄng till tillvÀxtmarknader, expertis, affÀrsutveckling, legitimitet, olika nÀtverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgÄng till företagens kÀrnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och lÄngsiktighet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i dagliga aktiviteter för Àldre personer inom sÀrskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlÀgger den Àldre personens behov; AnvÀnda den Àldre personens förmÄgor för att frÀmja delaktighet; Olika aspekter att ta hÀnsyn till vid förskrivning av hjÀlpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vÄrdpersonal. Resultatet visade att ett likvÀrdigt synsÀtt och ett vÀl fungerande samarbete med vÄrdpersonal var en viktig förutsÀttning i arbetet. Vidare sÄgs handledning och utbildning av vÄrdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att frÀmja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

Detta examensarbete Ă€r en del av utbilningen Bygg och AnlĂ€ggning. Rapporten handlar om en grustĂ€kt som jag har mĂ€tt in och redigerat i AutoCad. Jag beskriver inmĂ€tningsskedet och vad jag har Ă„stadkommit med redigeringen av mĂ€tdatat. Av detta har jag dĂ„ fĂ„tt fram ritningar pĂ„ grustĂ€kten, befintliga förhĂ„llanden, exploateringsritning och efterbehandlingsplan. Även 3D modeller över omrĂ„det och en volym.

Detta examensarbete har utförts pÄ och i samarbete med ITN, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, vid Linköpings Universitet. ProblemstÀllningen hÀrrör frÄn tidigare projektsamarbete mellan Linköpings Universitet, Telia AB och Ericsson. Uppgiften bestÄr i att ta fram en optimeringsalgoritm som anvÀnder sig av ett nytt angreppssÀtt genom att försöka minska osÀkerheten pÄ indata..

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försÀmrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar Àmnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus pÄ att frÀmja lÀrande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lÀrarna har undersökts, men Àven vilket intresse som finns bland lÀrarna att utveckla matematiken, med mÄlet att öka elevernas lust att lÀra. Studien genomfördes HT2006 och grundades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i mellersta Sverige, samt observation av en Àmneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna var nöjda med undervisningen, baserad pÄ lÀroboken, med genomgÄng och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus pÄ kvalitetsutveckling pÄgick mellan lÀrarna.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spÄr av den sociokulturella teorin, med fokus pÄsamarbete och vilken gÄng lÀrandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreÄldrarna. Vi har analyserat fyra lÀroböcker i matematik och fokuserat pÄ avsnittet dÄ eleverna förförsta gÄngen möter brÄk. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och dess gemensammanÀmnare Àr att de Àr skrivna utifrÄn det nu gÀllande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört bÄde en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvÄr textanalys anvÀnde vi oss av analysbegreppet samarbete.

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att frÄn sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta Àr att rekrytera fler barn och ungdomar till och behÄlla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. FolkhÀlsomÄlen och barnrÀttsperspektivet ska ocksÄ beaktas vid projektens genomförande.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. MÄlsÀttningen Àr inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frÄgestÀllningarna.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve..

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

Bakgrund: Varje Är stÀlls sjuksköterskor inför diverse problemstÀllningar gÀllande palliativ vÄrd i livets slutskede. Nutritionsbehandling Àr en av de ÄtgÀrder som kan sÀttas in för att lindra situationen för bÄde patient och anhöriga. DÄ det Àr flera parter sÄ som patient, anhöriga, lÀkare och sjuksköterska inblandade Àr det av stort vikt att alla förstÄr och Àr informerade om situationen för att den svÄrt sjuke ska fÄ bÀsta möjliga vÄrd. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av nutritionsproblem hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie genomfördes dÀr 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012).

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivĂ„: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma SunebĂ€ck Handledare: Lars-Johan Åge BitrĂ€dande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrĂ„n det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel dĂ„ vi tror att de samarbetar mer kring resurser Ă€n företag frĂ„n olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sĂ€tt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan pĂ„verka resursvĂ€rdet som uppnĂ„s. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information frĂ„n artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer pĂ„ tvĂ„ franchiseföretag inom fastighetsmĂ€klarbranschen.