Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvÄrigheter i byggbranschen, nÀr det Àr lÀmpligt med varaktiga relationer, hur sÄdana skapas samt vilken samarbetsform som Àr lÀmplig. Aktörernas samarbetssvÄrigheter beror pÄ de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att frÀmja samarbete mÄste parterna skriva lÄngsiktiga avtal sÄ att varaktiga relationer möjliggörs.

Mitt syfte med detta arbete Àr att belysa vad fritidspedagogik Àr och hur de olika skolverksamma yrkesgrupperna ser pÄ begreppet. Jag har valt att anvÀnda mig av enkÀter för att samla in material till detta arbete. EnkÀterna delades ut till lÀrare, anstÀllda pÄ fritidshem och rektorer pÄ fyra skolor. Fritidspedagogik Àr enligt litteraturen och Àven respondenterna baserad pÄ lek men innefattar Àven styrda aktiviteter. Skolinspektionen och Àven mÄnga av respondenter anser att de styrda aktiviteterna behövs för att guida barnen men framförallt för att höja kvalitén pÄ fritidshemmen.

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Metso Dynapac AB i Karlskrona. PÄ deras asfaltsvÀltar finns idag olika modeller av körspakar. De har samma grundfunktion och bör kunna samordnas till ett gemensamt reglage. Detta ger möjligheter att anvÀnda rationell tillverkningsmetod p.g.a. volymen.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av vÀxthusgaser i atmosfÀren pÄ en nivÄ som minskar mÀnniskans pÄverkan pÄ den globala uppvÀrmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande lÀnder. Kyotoprotokollet trÀdde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-lÀnder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade Ätaganden om att sammantaget minska sina vÀxthusgasutslÀpp. Undersökningen utgÄr frÄn detta faktum och med en jÀmförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar pÄ huruvida Kyotoprotokollet Àr ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet Àr effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har pÄverkat Àven ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina vÀxthusgasutslÀpp.

Syftet med denna studie Àr att studera huruvida det vidgade textbegreppet kan skapa ett samarbete mellan bildÀmnet och svenskÀmnet. I studien har jag Àven undersökt om synen pÄ det vidgade textbegreppet skiljer sig Ät mellan bildlÀrare och svensklÀrare. Jag har Àven studerat om synen pÄ det vidgade textbegreppet skiljer sig Ät mellan den Àmnesdidaktiska litteraturen för bildÀmnet respektive svenskÀmnet. NÀr jag undersökt detta har jag intresserat mig för Pierre Bourdieus tankar om högt och lÄgt inom kulturen. Med begreppet högt och lÄgt menas att det finns en kulturell hierarkisering inom kulturen som bibehÄller kulturella skillnader mellan olika konstarter och uttrycksformer och som en följd av detta mellan olika klasser i samhÀllet.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskÀmnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrÄn teorier som behandlar ÀmnesomrÄdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och frÀmjandet av lÀslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lÀrarna. I resultatdiskussionen framgÄr bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att lÄta eleverna komma i kontakt med annan litteratur Àn lÀroböcker, exempelvis skönlitteratur.

Syftet med denna undersökning Àr att studera varför tvÄ olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod pÄ en annan skola. Andra frÄgestÀllningar inom omrÄdet har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lÀrare/förskollÀrare pÄ de aktuella skolorna, men ocksÄ en rektor och en speciallÀrare som pÄverkat valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod. Resultatet visar att tillgÄngen till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta pÄverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets instÀllning Ànnu mer.

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Ett samarbete med förÀldrarna Àr en viktig del i arbetet som lÀrare. Har inte lÀraren förÀldrarna med sig, kan det försvÄra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument stÄr det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god förÀldrasamverkan Àr en förutsÀttning för att fÄ eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste Ären har gett skolsystemet nya spelregler, dÀribland införandet av de fristÄende skolorna och förÀldrarnas frihet att vÀlja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn nÄgra kommunala och fristÄende skolor, för att försöka fÄ fram hur de samarbetar med förÀldrarna.

MÄnga företag vÀljer idag att avyttra och sÀlja enheter som ligger för lÄngt ifrÄn deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, dÀr mÄnga olika aktörer Àr inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad mÄste samarbeta med andra aktörer, i sÄ kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering Àr det inte ovanligt att enheter dessutom sÀljs till verksamheter i andra lÀnder, dÀr samarbete mellan parter forsÀtter. Ekonomistyrning över organisationens egna grÀnser blir dÀrmed allt viktigare.

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i vÀrdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men pÄ den svenska marknaden förekommer samarbete i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Studiens syfte Àr att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien Àr en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmÀnsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom nÀr de ligger inne pÄ somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anstÀllda pÄ SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehÄllsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans kÀnslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvÄrar vÄrdandet, sambandet mellan kropp och sjÀl, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi undersökt möjligheten att till förmÄn för individer med ekonomiska problem, ta tillvara pÄ mat som livsmedelsbutiker inte kan sÀlja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebÀr att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhÀllet, bland annat genom att ta slÀngd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur nÄgra av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser pÄ möjligheten, hur de tÀnker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som fÄr tillgÄng pÄ mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hÀnvisade till de fördelar som gynnar bÄde livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slÀngs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har nÄgot annat alternativ Àn att gÄ till frivilligorganisationers verksamheter för att fÄ mat.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrÄn varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med denna studie var att med hjÀlp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förstÄelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av sÀrskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien Àr kvalitativ dÀr fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.