Sök:

Sökresultat:

2262 Uppsatser om Tvärprofessionell samverkan - Sida 49 av 151

VÄga vara Jens

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

RosengÄrdskommenderingen : SkÄnepolisens insats för en tryggare stadsdel

RosengÄrd har sedan december 2008 prÀglats av kravaller, dÀrför tillsattes en kommendering för att Äterskapa en trygg och sÀker stadsdel. Syftet med denna rapport Àr att belysa vilka arbetsmetoder som polisen anvÀnt sig av i samband med kommenderingen samt att ÄskÄdliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen pÄ intervjuer med bitrÀdande chefen för nÀrpolisomrÄdet dÀr RosengÄrd ingÄr. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Skola+Hem= Sant

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det bÄde ur pedagog- respektive förÀldraperspektiv. Finns det ett vÀl fungerande samarbete eller Àr det nÄgot man vill förÀndra? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om förÀldrars och pedagogers bild stÀmmer överens om hur samarbete kan gÄ till och om man Àr beredd att mötas med tillgÄng och efterfrÄgan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger pÄ att det Àr samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som pÄverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna sÄsom hemmet och skolan Àr beroende av varandra och hÀnger ihop dÀrför Àr det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Dagsljusets gestaltande förmÄga : en studie av dagsljuset och dess samverkan med vegetation i inglasade miljöer

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

ArbetsDax - för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

InfÀrgning och samarbete pÄ Elprogrammet

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve..

Interkommunal samverkan

Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjÀnster respektive Danmarks mer tillÄtande instÀllning, upplevs av kvinnor som sÀljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera pÄ de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rÀttigheter - och skyldigheter, rÄdande attityder i samhÀllet samt hur dessa kan tÀnkas pÄverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsÀljande kvinnor och sex professionella pÄ omrÄdet framkommer det en tydlig distinktion mellan de som sÀljer sex pÄ gatan och de som sÀljer sex inomhus. Med hjÀlp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsÀtt pÄ sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. UtifrÄn en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende pÄ risk- och skyddsfaktorer.

FörutsÀttningar för lÀrande i en lean organiserad produktion : En kvalitativ undersökning över hur organisatoriska villkor kan skapa möjlighet och hinder till lÀrande samt skapa drivkrafter för individen att lÀra

Syftet med undersökningen Àr attöka förstÄelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllÀrande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frÄgestÀllningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄn perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lÀrande utifrÄn perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i mÄnga delar har en hög grad av standardisering, vilket Ä enasidan kan innebÀra att individen lÀr sig att bemÀstraen viss uppgift men det kan Àven bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlÀrande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lÀrande i arbetet.

" ... det Àr bara vÄr rÀdsla som hindrar oss." : - En kvalitativ studie kring hur personal i förskolan hanterar situationer dÄ de misstÀnker att ett barn far illa

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer dÄ de misstÀnker att ett barn far illa. DÀrtill vill vi utreda hur vÀl förankrad anmÀlningsplikten Àr hos personal i förskolan, och vilken förstÄelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta Àmne var för att vi sjÀlva ville fÄ större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.Uppsatsen grundades pÄ en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor dÀr en rektor, en förskollÀrare samt en barnskötare deltog.Resultatet av vÄr studie visade att kÀnnedomen om de riktlinjer som pÄverkar personalens handlande i förskolan Àr relativt dÄligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna.

Uppfattningar om lÀxor : om lÀxors pedagogiska betydelse

Bakgrund: Vi har valt att skriva om lÀxor eftersom det Àr en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning pÄ omrÄdet. LÀxor Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som diskuteras bland förÀldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhÀllet. Syfte: VÄrt syfte har varit att undersöka förÀldrars och pedagogers uppfattningar om lÀxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlÀrningen i grundskolans tidigare Är. Vi ville Àven studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola.

Samverkan i BoDa-enheter : En kvalitativ studie kring personer med funktionsnedsÀttning

Title: Collaboration in BoDa-units. A qualitative study about collaboration regarding people with disabilities. The purpose of this thesis was to internally examine the cooperation between different professions in municipal BoDa-units. By doing a qualitative study using focus-group-interviews in three municipalities, we were able to examine the personnel?s experience of cooperation issues and opportunities in BoDa-units.

Yrkesverksamma förskollÀrare om arbetet kring utvecklingssamtal

Studiens syfte Àr att fÄ insikt i hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstÄ i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vÄr studie dÄ det, som vi ser det, sker en interaktion mellan förÀldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial anvÀnder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer pÄverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi anvÀnder nÄgra utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

Samverkan mellan sociala företag

AbstractTitle: Cooperation between social enterprisesLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Anna HammarbergSupervisor: Maria Fregidou-MalamaDate: 2012 - JanuaryAim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK). Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.      Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals.

Kommun och landsting - Vem har mest makt? : en kvalitativ studie om den samverkan som sker mellan dessa organisationer vid vÄrdplaneringar kring Àldre personer i Sverige

This essay?s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vÄrdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners.

Civil-militÀra relationer - förutsÀttningar för samverkan

Civil-military relations ? conditions for cooperationAbstract: Civil-military cooperation is a branch of current interest, both in studies and research. The importance has also increased after the governmentŽs demands in a more developed and efficient coordination of national contribution to international peace support operations. Several studies show that there is a lack of ability to cooperate between different levels of command and other actors. The Swedish tradition of state administration is strong and the responsibility to cooperate lies within the hands of the different authorities.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->