Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten - Skogsbranden i Västmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla Vigsø - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys.Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap.

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affärskulturen har för påverkan på styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus på medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen får någon effekt på styrningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affärskultur och analysera vad de har för påverkan på de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förståelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag påverkas av de affärskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts på två företag där primärdata har samlats in genom öppna intervjuer..

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö där teknisk kompetens skallkombineras med patientomvårdnad. Kommunikation spelar en vital roll i interaktionen mellanröntgensjuksköterska och patient, medvetenhet och kunskap om kommunikation är viktiga delar avröntgensjuksköterskans yrkesroll. En stor mängd information måste utbytas med patienten under enradiografisk undersökning för att sörja för god omvårdnad och utvecklandet av en mellanmänskligrelation i det korta mötet. Röntgensjuksköterskan måste balansera sitt mål att skapa en röntgenbildav god diagnostisk kvalité med god patientkommunikation och omvårdnad för att göra patientendelaktig i sin undersökning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska fenomenetkommunikation i relation till den patientomvårdnad som sker på en röntgenavdelning under detkorta mötet mellan vårdtagare och Röntgensjuksköterska.

Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, 3G-tekniken förändrat döva ungdomars vardagliga kommunikation samt hur döva använder denna nya innovation. Litteraturen beskriver hur viktigt det är med kommunikation för personlig utveckling och det har därför varit intressant att undersöka hur ungdomarna själva ser på sitt användande av tekniken. Vi har undersökt en grupp döva ungdomar och deras användande av 3G-telefoner; deras attityder gentemot telefonerna och användandet av dessa. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer på teckenspråk med hjälp av en teckenspråkstolk. Tidigare medier för mobil avståndskommunikation som funnits tillgängliga för döva har varit begränsade till textbaserad kommunikation.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna påverkar genomströmningen på distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara påverkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkätundersökningMaterial: Enkätundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tätare kontakt med institutionen, att de fått regelbunden feedback och är mer nöjda med kommunikationen än avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och än mer nöjda med kommunikation är studenterna från HT 2010. Detta har dock inte haft någon positiv inverkan på kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som märkligt. I jämförelse mellan enbart de båda höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frågeställning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplägg och kursinnehåll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist på motivation som anledning minskat..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några speciallärare och specialpedagoger ser på arbete med musik, språk och kommunikation för elever på tidig utvecklingsnivå. Fokuseringen är hur de ser på att använda musik för att nå språkliga och kommunikativa mål för elever i gymnasiesärskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer använts då den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallärare och specialpedagoger intervjuats.

I komplexa organisationer kan det vara svårt att uppnå målöverensstämmelse, syftet med denna studie är därför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med målöverensstämmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan påverka målöverensstämmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning på Luleå tekniska universitet. Dessutom utformades en enkät som de övriga medarbetarna fick svara på. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter använder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nå långt i skapandet av målöverensstämmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt på kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..