Sökresultat:
1207 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 61 av 81
NÀr fÄr den skattskyldige vara tyst? : Om tidpunkten för passivitetsrÀttens intrÀdande i skatteförfarandet
Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.
Risk i lantbruket : attityd och riskhantering baserat pÄ sex fallgÄrdar
Syftet med studien Àr att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som Àr grundkÀllorna/domÀnerna till risken. Inom varje kÀlla/domÀn identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrÄn lantbrukarnas perspektiv.
Studien baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands lĂ€n, dĂ€r lantbrukarna sjĂ€lva fĂ„r berĂ€tta utifrĂ„n sina egna perspektiv var de upplever att risken finns pĂ„ gĂ„rden och hur de hanterar risken. Ăven sex pĂ„stĂ„enden stĂ€lls i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun betrĂ€ffande lantbrukarnas risktagande för att fĂ„nga upp en generell riskattityd bild.
Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domÀner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella omrÄden.
Humankapital ? Vart Àr utvecklingen pÄ vÀg?
En tillbakablick pĂ„ den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats frĂ„n ett industribaserat samhĂ€lle till ett mer komplext samhĂ€lle med större krav pĂ„ kompetens frĂ„n anstĂ€llda. Ett sĂ„dant samhĂ€lle kallas för ett kunskapsintensivt samhĂ€lle och har sedan början av 1990-talet vĂ€xt allt starkare. Redovisningen har dĂ€remot halkat efter och det gör den fortfarande. Ăn idag finns det inga standarder eller normer som kan anvĂ€ndas för att framhĂ€va en av företagets viktigaste resurser, nĂ€mligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anstĂ€lldas förmĂ„ga Ă€r beteckningen för humankapital. Ăven vĂ€rderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhĂ€nger med benĂ€mningen.
"Att ha matematik" - ett begrÀnsat fenomen : En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar om vad det innebÀr att ha matematik
Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Ă
tta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lÀgger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Àr grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frÄn matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lÀroboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksÄ en uppfattning att matematik kan has i samlÀrande.
Distriktssköterskans hÀlsofrÀmjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhÀlsovÄrden
Ăvervikt och fetma Ă€r ett angelĂ€get och ökande problem bland barn och ungdomar bĂ„de globalt och nationellt. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, lĂ„g social status, förĂ€ldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare pĂ„verkan pĂ„ utvecklandet av övervikt och fetma Ă€n de genetiska. Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet skall pĂ„börjas inom barnhĂ€lsovĂ„rden för att sedan följa med barnet till skolhĂ€lsovĂ„rden. Calgary familjemodell Ă€r ett bra redskap som hjĂ€lper distriktssköterskan att se familjen i sitt rĂ€tta sammanhang och kan dĂ€rigenom ge familjen rĂ€tt stöd och hjĂ€lp utifrĂ„n deras förutsĂ€ttningar för att skapa ett hĂ€lsosamt liv.Syftet med studien Ă€r att beskriva distriktssköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhĂ€lsovĂ„rden.
Torsbergsandan : Kultur och motivation
SammanfattningTitel: Torsbergsandan ? Kultur och motivationNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har anvÀnt oss av i vÄr uppsats Àr kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte krÀver nÄgra berÀkningar eller siffror utan snarare förstÄelse förmÀnniskors handlingar. Hermeneutiken lÀmpar sig vÀl i vÄrt arbete. VÄrt Àmne handlar omledarskap och krÀver mÄnga tolkningar vilket Àr en del av hermeneutiken.
Lilla gumman ska du verkligen ha pÄ dig det? Folk kan ju tro att du sÀljer nÄgot annat! : En studie om kvinnors företagande i Kalmar lÀn
Bakgrund:Entreprenörskap Àr ett ord som ofta anvÀnds i olika sammanhang och med olika innebörd. Detta skapar en viss förvirring kring vad det innebÀr att vara entreprenör. Samtidigt finns det utbredda stereotyper om vem som identifieras som entreprenör och hur denne bör agera. Den stereotypa bilden av en entreprenör som finns i samhÀllet Àr att denne Àr en man, nÄgot vi anser pÄverkar kvinnors företagande negativt. I Sverige finns ett stort antal organisationer vars syfte Àr att frÀmja tillvÀxt genom ett ökat antal nya företag.
This is me, take it or leave it liksom. En fokusgruppsstudie om hur ungdomar talar om identitet, status och utanförskap
Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.
VÀlgörenhetsorganisationer och marknadsföringsstrategier i sociala medier
VÀlgörenhet Àr nÄgot som har ökat de senaste 30 Ären och 2008 slogs det ett vÀrlds rekord i insamling till vÀlgörenhetsÀndamÄl. Med flera organisationer som Àgnar sig Ät vÀlgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hÄrdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad vÀxer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur vÀlgörenhetsorganisationer kan stÀrka sitt varumÀrke och utveckla förtroendet hos sina bidragsgivare via sociala medier.VarumÀrke Àr nÄgot som Àr under stÀndig pÄbyggnad. Det gÄr att jÀmföra med ett pussel, dÀr alla bitar skall tillsammans bilda en helhet.
Beskrivning av en hyperhidrosmottagning och dess olika behandlingsmetoder
SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Ăstermalm och Solna. Ă
ldern pÄ individerna varierade mellan 37 och 89 Är och medelÄldern var 70,3 Är (± 6,6), dÀr cirka en tredjedel var mÀn och tvÄ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fÄtt besvara frÄgor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjÀlslig) hÀlsa och faktorerna inkomst, civilstÄnd samt utbildningsnivÄ. DÀrefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hÀlsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjÀlva ansökt om att fÄ vara med i ett projekt kring hÀlsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hÀlsa samt civilstÄnd dÀr hög hÀlsa korrelerade med att leva i ett förhÄllande.
Snedrekryteringen till högskolan : En studie av skillnader mellan regioner
Snedrekryteringen till högskolan Àr ett problem, som trots anstrÀngningar för att minska den, fortfarande kvarstÄr. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som lÀser vidare pÄ högskola eller universitet. UniversitetskanslersÀmbetet som Àr den institution som har ansvaret för att undersöka övergÄngsfrekvensen förklarar snedrekryteringen frÀmst med skillnader i andelen högutbildade invÄnare i kommunen. Det Àr rimligt eftersom tidigare forskning om vad som pÄverkar valet att lÀsa vidare fastslagit att förÀldrarnas utbildningsnivÄ Àr en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den hÀr studien utgÄr frÄn en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll.
titel: Fast fashion och kundbemötande ? Vad Àr viktigt i kundbemötandet för Gina Tricot?
Inom modebranschen vÀxer konkurrensen sig allt större och fler modeföretag satsar pÄ fast fashion som konkurrensstrategi. Konsumenterna har idag ett starkare modeintresse Àn nÄgonsin vilket gör att företagen genom korta ledtider kan ta fram moderiktiga produkter till ett lÄgt pris för att tillfredsstÀlla konsumenternas efterfrÄga. Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för modeföretagen att samspela med sina olika attribut för att skapa en stark position pÄ marknaden. Företagets tjÀnster har blivit ett av de omdiskuterade attributen. DÀr modebutiker bör satsa pÄ att förbÀttra sin servicekvalitet genom att ge en högre nivÄ i sitt kundbemötande för att öka kundlojaliteten och konkurrenskraften.
Det var?en tysk, en svensk och en tiger? Svenska eftergifter mot Tyskland under Andra vÀrldskriget ? en lÀromedelsanalys
Detta arbete Àr en lÀromedelsanalys som baseras pÄ svenska historielÀroböcker för Ärskurs Ätta och nio pÄ högstadienivÄ. Arbetets innehÄll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget. Vi jobbar med följande problemfrÄgestÀllningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget över tid i svenska historielÀroböcker? - Hur förhÄller sig lÀromedlen till rÄdande lÀroplaner och styrdokument?Urvalet av lÀroböcker/material för granskning i arbetet har baserats pÄ tidsavstÄndet till arbetets historiska Àmne. Den tidigaste utgivna boken vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr publicerad Är 1963.
Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund
Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.
Outsourcing : en studie i hur mikro- och smĂ„företag lĂ€gger ut ekonomifunktionerÂ
Bakgrund: En ökad press pÄ företagen gÀllande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebÀr att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lÀgga fokus pÄ företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnÄ starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut frÀmst IT-relaterade tjÀnster, medan idag har vÀndningen gÄtt mer mot att lÀgga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har stÀndigt varit motiven till att lÀgga ut.