I denna uppsats behandlas hur diskussionen inom en forskningscirkel kan öka kunskapen om språkutvecklande arbetssätt hos pedagoger på en vuxenutbildning. Inom forskningscirkelns ram har pedagogerna studerat sin undervisning utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Pedagogerna har gjort förändrande aktioner i sin undervisning, observerat dem och beskrivit dem på forskningscirkelns möten.På mötena har aktionerna analyserats med en av cirkelledaren utarbetad diskussionsmall. Denna mall består av fyra frågor som medför att alla deltagare i Turordning kommer med reflektioner och analys på det beskrivna, innan en mer öppen diskussion kan ta vid.Mötena har spelats in med ljud och bild och dessa har sedan analyserats och transkriberats. I analysen används begreppet utvecklande moment för det som sker i diskussionen.

Konkurs är ingen ny företeelse i Sverige, redan år 1818 tillkom den förstalydelsen av konkurslagen. Vid sidan av konkurslagen finnsförmånsrättslagen som är den lag som reglerar i vilken Turordning somfordringsägare får betalt vid en konkurs. Lagen förändrades senast den förstajanuari 2004. Ändringen har sedermera skapat en livlig debatt därNäringspolitiska kommittén på Företagarförbundet menar att minskningenav säkerhetsunderlaget för kreditgivarna som gått från 100 procent till 55procent är något som småföretagaren får plikta för. I motsats till nyaförmånsrättslagen som anses tillväxthämmande har det utvecklats två olikaklustermodeller, trippelhelix och diamant modellen för att främja tillväxt ochbåda används i Sverige.

Atlas Copco Craelius har vid årsskiftet 2011-2012 genomfört en flytt av större delar avlagret då en ökad produktion med tiden har medfört att lagret blivit för litet.Hanteringen av ankommande gods och plock av artiklar till monteringen har inteutvecklats i samma takt som företaget och är därför i behov av modernisering. Idagsläget placeras allt ankommande gods på gården och registrerades sedan i Turordningi affärssystemet Movex. Detta sätt att arbeta medför att då det kommer stora volymerankommande gods tar det lång tid innan allt registreras. Atlas Copco Craelius har pgaav detta arbetssätt ingen möjlighet att veta vilka artiklar som finns bland det gods somblir stående i väntan på att läggas in i lager och registreras. Därför vill Atlas CopcoCraelius ta fram ett nytt arbetssätt som gör det möjligt att veta vad som har kommit såfort som möjligt för att sedan kunna lagerlägga och registrera i Turordning.På grund av sättet som lagret har arbetat har det inte funnits några möjligheter att mätahur lång tid det tar att lägga in ankommande gods eller hur lång tid det tar från att ettplock kommer ut till lagret tills det att plocket levereras till monteringen.

Rapporten handlar om att sätta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhållsarbete på Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik på Karlstads universitet under våren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet på Lamberget i Karlstad. Där är det ett mycket eftersatt underhåll och finns i nuläget inte någon bra struktur på hur de arbetar med underhåll. Underhållsverksamheten är i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhållsorganisation.Syftet med arbetet är således att utarbeta en plan för att strukturera underhållet på Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet är indelat i tre faser.- Nulägesanalys genom dels intervjuer av underhållspersonal samt kartläggning av utrustning- Skapa en målbild över hur man vill arbeta med underhåll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- Upprättande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, där bland annat lämpliga mätetal ska tas fram.Arbetet är baserat på metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullständigt införande av TPM utan begränsat till valda delar.Utifrån intervjuer med underhållspersonalen på gjuteriet samt observationsstudier och en kartläggning av maskinparken har en nulägesanalys gjorts.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes på 1950-talet då alltfler invändningar började resas ur naturskyddssynpunkt. Motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om Vindelälven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna på naturskydds- och forskningsintressen grundade motståndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia är inte helt lätt att avgöra. Tydligt är att vattendragen dittills hade byggts ut i den Turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

Teoretisk förankring och frågeställningar.Kundtillfredsställelse handlar om att sätta kunden i fokus. Det finns många faktorer som spelar in på en kunds upplevda globala tillfredsställelse, det vill säga det samlade intryck som denne får av ett företags produkt eller tjänst. Dock finns det enligt Sörqvist (2000) inga allmänt applicerbara parametrar som avgör vad det är som har mest inflytande på kundtillfredsställelsen. Därav kommer vi till vår första frågeställning;F1 = Vilka parametrar anser kunderna vara av störst vikt gällande kundtillfredsställelse i bank- respektive nyhetsapplikationer?Vidare menar Kuo et al (2009) att det på grund av detta är viktigt att identifiera rätt parametrar för varje unik kontext.