Syftet med denna studie var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt över aktuell forskning inom området med såväl systematisk som osystematisk sökning av vetenskapliga artiklar. De tretton artiklar som motsvarade inklusionskriterierna valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med stöd av ett teoretiskt raster. Analysen resulterade i ett övergripande tema: en sammanflätning av olika professionella resonemang möter klienters behov, och fem underteman: interaktivt-, narrativt-, vetenskapligt-, pragmatiskt- och etiskt resonemang. Resultatet visade att arbetsterapi inom palliativ vård är komplext och skiljer sig från traditionell arbetsterapi.

När en innovatör skall realisera sin idé är det många viktiga beslut som måste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas är det många som söker hjälp hos dem med kunskap inom det aktuella området. En möjlighet för innovatören är att kontakta en inkubator. Inkubatorn är en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rådgivning samt ett nätverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten är att inkubatorns tillgångar skall hjälpa innovatören att utveckla och realisera sin affärsidé.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion på Internet för klienter på behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta påverkar klienternas möjligheter att förändra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar på ett behandlingshem där klienterna har fri tillgång till Internet och med en klient på samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmän negativ syn på medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna är att Internet försvårar för klienterna att bryta med missbruksvärlden. Kontakt med vänner och bekanta i missbruksvärlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

How do probation inspectors describe their female clients and female offenders? Are there any discrepancies in treatment between male and female clients? In what way is the social interaction between female clients and inspectors constructed and described?  These are the issues we have explored in this study. Qualitative semi-structured interviews with a total of nine probation inspectors; six women and three men, were used in order to examine the probation inspectors? constructions of clients and the construction of interaction between them. By applying Foucault?s theory of power relations, Hirdman?s gender theory and Olsson?s theory of preconceptions when analyzing the results five themes were identified; descriptions of the work of the female client, descriptions of the interaction with the female client, descriptions of the female offender, descriptions of backgrounds why women commit crimes and descriptions of society's view on the female offender.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar på organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser på sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har även undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frågeställningar har fått styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lämpliga att genomgå behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn på rattfylleristen jämfört med de andra organisationerna? Råder samstämmighet?För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ utgångspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till området. Till intervjuerna har jag använt en strukturerad intervjuguide för att kunna få bra jämförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansåg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen.

Idag avlöser organisationsförändringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förändringsledare har därmed haft en ansenlig tillväxt. Det finns många delade uppfattningar om vad rollen som extern förändringskonsult innebär, samt vilken roll konsulten ska ta i en förändringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav på sig att kunna hantera känslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmågan att vårda relationer till klienter. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förändringskonsulter från fyra konsultfirmor beskriva hur externa förändringskonsulter själva ser på sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som ställs på dem. Studien visar att förändringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, än vad forskning framlägger.

Under senare år har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom näringslivet, både inom företag och i olika yrkesgrupper. Våra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de är skrivna samt vilken syn revisorer har på dem. Vi vill också undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som påverkar det etiska beteendet hos revisorer samt på vilket sätt revisionsbyråerna arbetar för att främja etiskt beteende bland sina anställda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyråer i Luleå.

Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts.

Vårt syfte med denna uppsats har vart att undersöka om den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna i arbetet med hemlösa klienter som har eller haft missbruksproblematik. Då vi ansåg att det är socialarbetarnas upplevda verklighet som är av störst intresse valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjuguiden formades med hjälp av Michael Lipskys bok Street-level Bureaucracy (2010) i vilken han beskriver sin teori om gräsrotsbyråkrats yrket, denna bok har även genomsyrat hela arbetet och sedan använts som ett verktyg i analysen av vår empiri. Bakgrunds avsnittet avser att ge en vid förståelse av hur komplex hemlöshetsproblematiken är, för att sedan i tidigare forskning smalna av till den forskning som behandlar vår syfte mer specifikt. Vi kommer i vår avslutande diskussion argumentera för att den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna på olika sätt då de måste acceptera hyresvärdarnas krav.

Denna studie redovisar ett antal åsikter angående vägledning via e-post. Vi har använt oss av intervjuer med ett fåtal vägledare för att närmare granska vad vägledare anser om vägledning via e-post. Teoridelen behandlar både vägledning generellt, samtalsfärdigheter, informationsbaserad vägledning, etik samt vägledning via e-post. Vi vill med detta belysa olika aspekter av ordet vägledning och klargöra vad begreppet vägledning kan innefatta. Genom det material vi har bearbetat och tagit del av kan vi se att vägledning via e-post är något som är på frammarsch, och som ökar avsevärt hela tiden. Det måste dock fortfarande utvecklas till att bli bättre och tydligare, likväl som att de som arbetar på detta sätt måste fortsätta att utveckla sig. Än kvarstår rädsla för det nya och okända för många vägledare, som gärna blir kvar i det gamla och invanda. Flera vägledare ser denna metod som ett bra komplement till vanlig traditionell vägledning, men anser att det fortfarande är något som är mer informationsbaserat än vägledningsbaserat. Men måste det ena utesluta det andra? Ett uttalande som vi fastnade för under en av våra intervjuer, och som vi anser att alla borde ha i bakhuvudet när det gäller vägledning via e-post, vill vi gärna återge här: ?Om folk själva väljer den här formen att rikta sig till mig genom e-post med funderingar?då skall jag kunna hantera det på ett bra sätt, därför att det är individens val??.

Opera är främst en webbläsare, men innehåller även klienter för bl.a. mail och chat. Innan den här rapporten skrevs saknades dock en klient för instant messaging-protokollet Jabber. Denna rapport beskriver arbetsgången och resultatet av utvecklandet av en Jabberklient till Opera.Eftersom det inte fanns nog med tid att utveckla en fullfjädrad Jabberklient beslutades det att målet skulle vara ett s.k. ?proof of concept?.