Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hålla ut?, kan detta leda till sämre prestation.

Befolkningsmängden i Malmö kommer år 2030 att vara uppe i cirka 400 000 invånare, vilket innebär en ökning med cirka 100 000 personer. När befolkningsmängden ökar innebär det att fler människor kommer att röra sig i staden och en utmaning är ökade trafikvolymer och trängsel. En ökad biltrafik leder med största sannolikhet till att gator som redan utgör befintliga barriärer förstärks samt skapande av nya barriärer på andra gator. Bilismens framfart har lett till att de fysiska avstånden mellan aktiviteter och funktioner har ökat och bilresandet blivit en nödvändig del av människors liv. Malmö stads vision är att förändra infartsleder och trafikleder i staden till stadshuvudgator då det finns en förhoppning att förändra bilismens roll i staden, ge plats åt cyklister och fotgängare samt binda samman staden.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta.

Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt beräknas en kriminell person kosta samhället cirka en miljon kronor om året, något som medför stora ekonomiska kostnader för samhället (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda på deras upplevelser av kriminalvården och vilka faktorer som bidragit till att de inte återfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvården. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvårdens återfallsprevention inte fungerar särskilt bra.

HR-kontoret inom organisationen Luleå kommun anser att urvalsprocessen i rekryteringsarbetet inte fungerar som man önskar, då organisationen anses ställa för höga förutsättningar i sina kravprofiler. Detta bidrar till att de kandidater som inte uppfyller kraven inte kan anställas till organisationen och en förutsättning som väger tungt är erfarenhet. Utgångsläget för min studie är att undersöka hur chefer inom organisationen anser att erfarenhet är av betydelse i kravprofilen inom rekryteringsarbetet. Syftet med studien är att undersöka hur chefer preciserar kravprofilens innehåll och betydelse i en rekryteringsprocess med fokus på kravet erfarenhet. Vidare syftar studien även till att belysa och definiera hur chefer diskuterar och utformar innehållet i en kravprofil.

Vi har valt att titta på om familj, skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare år blivit allt mer omfattande likaså missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten är att läsaren ska få kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket är. Amfetaminets historia börjar under andra världskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att få bättre uthållighet.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.