Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet påverkas av att tvångsvården, för missbruk ochpsykisk ohälsa, i Sverige idag är skild. Studiens syfte är också att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger på de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbåde ett missbruk och en psykisk ohälsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys användes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt åtta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjälp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar på organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser på sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har även undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frågeställningar har fått styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lämpliga att genomgå behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn på rattfylleristen jämfört med de andra organisationerna? Råder samstämmighet?För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ utgångspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till området. Till intervjuerna har jag använt en strukturerad intervjuguide för att kunna få bra jämförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansåg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvär och svårigheter för arbetsgivaren i de lägen denne vill säga upp den anställde på grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer där alkoholmissbruket kan jämställas med sjukdom säger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Då den anställde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och även anpassa arbetet efter den anställdes förmåga. En uppsägning anses som den yttersta åtgärden som först ska vidtas då alla andra möjligheter är uttömda.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att återinträda i samhällsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller på institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, från inspärrning/inskrivning på totala institutioner till det vakuum som uppstår när de blivit frisläppta eller utskrivna, och vad de därefter har för möjligheter att förändra sin identitet och bli en del av samhällsgemenskapen. Vi har inriktat oss på en verksamhet, som fångar upp personer i ett mellanläge, efter inspärrning men före samhällsintegrering. Verksamheten har till skillnad från statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvården och den svenska narkotikapolitiken.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Med denna studie vill vi få kunskap om det finns narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvär och svårigheter för arbetsgivaren i de lägen denne vill säga upp den anställde på grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer där alkoholmissbruket kan jämställas med sjukdom säger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Då den anställde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och även anpassa arbetet efter den anställdes förmåga. En uppsägning anses som den yttersta åtgärden som först ska vidtas då alla andra möjligheter är uttömda.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser på bemötandet från polisen. Den ger även en bild av hur polisen ser på sitt bemötande med ovannämnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlätta för en sådan familj när de kommer i kontakt med polisen. Enkäter har lämnats till både missbrukare, anhöriga och poliser, för att få information om dera erfarenheter. De har fått beskriva tankar och känslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nästan anses som en självklarhet att man har hemma. I och med detta så har även datormissbruket är något som har blivit allt mer vanligt över hela världen. Idag så finns det tiotusentals personer bara i Sverige som är drabbade av detta, men trots detta så finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara någon riktig sjukdom eller tillstånd och det finns många som argumenterar mot att detta skulle vara något som finns. Datormissbruket kan sägas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att användaren låter datoranvändandet gå ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse åkommor och även förstör sitt sociala liv. Trots detta så finns det inte mycket information att tillgå om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns är väldigt begränsad.Med denna rapport så vill vi uppmärksamma problemet datormissbruk.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

I rapporten redovisas resultatet av sex intervjuer hållna med personer med missbruksproblem eller tidigare missbruksproblem. I inledningen till rapporten beskrivs ansvaret i att som myndighetsanställd behandla även utsatta grupperingar i samhället, som människor med missbruksproblem, på ett förtroendeingivande sätt, såväl socialt som juridiskt. Under rubriken syfte, beskrivs målet att genom de intervjuer som hållits, få en uppfattning om hur intervjupersonerna upplever att det är att vara i kontakt med Polisen, Socialtjänsten samt Hälso- och sjukvården. Till syftet hör även att få en bild av vad som varit till gagn eller skada för intervjupersonernas förtroende för dessa myndigheter. I metoden beskrivs på vilket sätt intervjuerna presenteras, hur intervjupersonerna valdes ut samt faktorer hos intervjupersonerna som skulle kunna vara av betydelse för hur de svarar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall.

Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur en förändringsprocess ser ut med koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förändrat ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende. Man har utgått från den transteoretiska modellen och undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett mer hälsosamt beteendemönster. Man använde sig av en öppen intervju för att undersöka djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat på att den inre motivationen är essentiell vid vidmakthållandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper respondenterna deltagit i vägde tungt för den yttre motivationen.   .