Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter,1.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av ? och är som intervjuare även medskapare av ? en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner.

Examensarbetet "Utveckling av rollator" har utförts på institutionen för teknik och samhälle vid Högskolan i Skövde på uppdrag av Ahlberg Leber AB i ämnet integrerad produktutveckling. Uppdraget började med en grundlig förstudie av rollatormarknaden och till viss del även närliggande marknader. En kundkedja togs fram över de personer som kommer i kontakt med rollatorn under dess livslängd och som därför kan anses som intressenter av hur produkten utformas. Därefter gjordes ett antal intervjuer och enkäter för att klargöra vilka egenskaper som ansågs som viktiga hos en rollator. Utifrån detta skapades en objektiv kravspecifikation som diskuterades och modifierades något efter företagets krav. Välkända metoder såsom t ex brainstorming och brainwriting har använts för att generera idéer till projektet. Idégenereringen genomfördes både inom projektgruppen och tillsammans med andra studenter. Under genereringen lades fokus på ett antal olika områden, som huvudform, tilläggsfunktioner, hopfällningar och helhetslösningar. Efter att ha arbetat vidare på några olika idéer kunde olika konceptförslag skapas.

ABSTRACTSyftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

By means of text creation I approach, reflect upon and try a number of aspects of my own professional existence as a joker in forum theatre and as a forum play pedagogue.This essay is structured like the days of a week and it specifically relates three problematic situations: first, a Monday containing a case of discrimination during the performance, then, a glimpse from a Wednesday when I failed to use the time with enough consideration of our common work and, finally, a Thursday when I was professionally questioned.These three situations are described thoroughly and then they are tried by me. This is carried out partly by reasoning, partly by using for example sociological, pedagogical and above all philosophical texts in order to widen my understanding of my existence as joker and forum play pedagogue. When writing this essay I really realized the importance of taking the reactions of the spec-tators into consideration. I have had the opportunity to develop thoughts about the way in which reflection is created and thoughts about different layers of reflection. I have also pondered over the way in which I distinguish between forum play and therapy as a forum play pedagogue.

Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner.

År 2007 genomfördes i Sverige cirka 37 000 aborter i tidig graviditet, dvs. före vecka 12. Samma år var det 2083 aborter i vecka 12-17 och 360 efter vecka 18. I föreliggande studie har upplevelser av ett etiskt dilemma vid sen abort, dvs. efter vecka 12 undersökts.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstås vid behandlingen av LVU-ärenden (LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), med fokus på ärenden som grundas på en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar också till att klarlägga hur socialsekreterares föreställningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder är socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att söka de idémässiga tanketraditionerna bakom människan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mäta världen. Människans önskan att mäta mänskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frågor genom arbetet är: 1. Varifrån kommer önskan och hur uppstod behovet av att mäta världen? I denna fråga finns också delfrågorna vilka är det som drivit på denna önskan och hur framväxandet av en apparat för att mäta världen skedde? 2.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlärare av franska som påbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de språkliga avvikelser från den franska normen som upptäcktes i den förra studien kvarstår även denna gång då studien inte längre gäller vokaldurationer utan istället det tonala förloppet och final förlängning.Svenska inlärares prosodiska konstruktioner har studerats och jämförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och därtill likartade, avvikelser från den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna härledas till det svenska modersmålet och de prosodiska skillnaderna mellan språk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av två grupper av svenska inlärare av franska, den ena med informanter som enbart lärt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlärare som därutöver under en period även vistats i en franskspråkig omgivning. Tydliga avvikelser från den franska normen märktes för samtliga svenska informanter men någon inbördes gruppering bland inlärarna kunde inte noteras.

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.